Heldygnsvård

I den här filmen ska vi förklara vad heldygnsvård är och vilken sorts hjälp och stöd du får om du blir inlagd där. Heldygnsvård innebär att du under en period får vård dygnet runt på en avdelning på ett sjukhus. Jämfört med att gå till en BUP-mottagning i öppenvården så är den hjälp du får i heldygnsvården mer omfattande och intensiv. Det beror på att du är där dygnet runt och att personalen hela tiden finns till hands för dig. Anledningen till att man kommer hit kan vara att man har stark ångest, djup depression eller allvarliga psykotiska symtom. Det kan också vara så att man själv inte tycker att man behöver hjälp från BUP, utan det är andra runt omkring en som är väldigt oroliga. Många kommer akut när situationen blivit fullständigt ohållbar. I heldygnsvården tar personalen hand om dig och du får vara i en trygg och vårdande miljö. Man kan säga att behandlingen pågår mer eller mindre hela tiden, inte bara på bestämda mötestider. Viktiga samtal kan ske vid matbordet, på en promenad eller när som helst när du känner för det. På dagarna deltar du i behandling och aktiviteter. På nätterna sover du i ett eget rum på BUP-avdelningen. Oftast är dina föräldrar eller andra nära vuxna med i heldygnsvården. Redan när du kommer till heldygnsvården görs en planering för den vård du ska få och de mål vi ska uppnå tillsammans. Som patient har du rätt att påverka vården du ska få. Du och dina föräldrar gör planeringen tillsammans med personalen. Du får också berätta hur du vill att personalen ska göra om du känner dig ledsen eller arg och inte kan hantera dina känslor. Du kanske vill dra dig undan, lyssna på musik, prata med någon eller göra något annat som hjälper dig? Det är viktigt att du säger hur du vill ha det, så att personalen i heldygnsvården kan stötta dig på bästa sätt, för att den vård du får ska ge så bra resultat som möjligt. Tillsammans kommer ni att hitta nya sätt att hantera svåra situationer. Så här kan en dag i heldygnsvården se ut. På morgonen är det väckning en stund före frukost. Sedan är det samling, där du får veta vilka som jobbar under dagen och som du kan vända dig till om du behöver hjälp eller vill prata om något. Efter det börjar dagens aktiviteter, som kan vara skola, samtal med en läkare eller annan personal, eller någon aktivitet som du gillar, till exempel att träna, måla eller baka. Man brukar ganska fort börja må bättre, jämfört med när man kom. En sak som bidrar till det är att ha en struktur för hur dagen ska se ut, till exempel när man ska sova, äta, ta medicin eller göra aktiviteter. Det hjälper också att hela tiden ha personal runt omkring sig. Som lyssnar om du vill prata. Som föreslår något att göra och som kan hjälpa dig att hantera jobbiga känslor. Det är frivilligt att få heldygnsvård. Men om det finns risk att man ska skada sig själv eller någon annan, och man behöver vård men vägrar att ta emot den, så kan personalen behöva göra saker mot din vilja. De kan på olika sätt hindra dig från att skada eller tvinga dig att ta mediciner som du behöver. Efteråt, när situationen lugnat ner sig, pratar ni om det som hände, för att försöka undvika att samma situation händer igen. Det är bara om det är absolut nödvändigt som personalen gör saker mot din vilja. Bland BUP:s patienter är det ytterst få som får vård mot sin vilja. Under tiden i heldygnsvården pratar ni mycket om vad som ska hända sen, efter tiden på heldygnsvården. Till exempel hur du och dina föräldrar, eller de du bor med, ska kunna hantera svåra situationer som uppstår. Du får hjälp till att ha fortsatt kontakt med din lokala BUP-mottagning eller något annat hjälpställe, om du behöver det. I heldygnsvården får du stöd och skydd när förmågan och orken hos dig och de runt omkring dig inte räcker till. I det läget erbjuder heldygnsvården en trygg plats där ni får vård under en kortare tid och kan bygga upp krafterna på nytt, och känna att situationen blir mer stabil så att ni kan ta er vidare.