EIPS – vad händer på BUP?

När du kommer till BUP behöver vi ta reda på om dina svårigheter kan bero på emotionell instabilitet, det vill säga vi gör en bedömning.

Så går en bedömning av EIPS till

Du och dina föräldrar, eller andra vuxna som står dig nära, får svara på frågor som bland annat handlar om känslor, relationer och identitet. Eftersom många som har emotionell instabilitet även har andra symtom och problemområden samtidigt, är det viktigt att göra en bedömning av dem också, för att få en helhetsbild.

Helhetsbilden är också viktig när vi tillsammans ska komma fram till vilken behandling som är aktuell. Om det finns många symtom eller svårigheter samtidigt behöver vi ofta prioritera vad vi ska rikta in behandlingen på först.

Så behandlas EIPS

Behandlingen av EIPS, eller drag av EIPS, går ut på att hitta sätt att ta hand om sina känslor. Det handlar både om att du ska bli bättre på att veta vad du känner och att veta hur du ska ta hand om dig när du har olika känslor. Det handlar ofta också om att bli bättre på att ta hjälp av andra. Att förbättra relationer är även det en mycket viktig del av behandlingen. Ett annat mål är att få vardagen att fungera bättre, så att livskvaliteten ökar.

Dina föräldrar är viktiga i behandlingen. De får hjälp att förstå svårigheterna, men får också lära sig hur de ska bekräfta och stötta dig.

Forskarna har visat att en behandling har bättre chans att lyckas om den som deltar i behandlingen samtidigt har något meningsfullt att göra om dagarna. Därför är det även viktigt att se till att det fungerar i skolan, på praktikplatsen eller på jobbet.

Specialinriktade behandlingar

Om inte den grundläggande behandlingen räcker finns det även två specialinriktade psykologiska behandlingar som har visat sig fungera bra för unga. De kallas dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT).

I båda behandlingarna arbetar vi med dig och dina föräldrar (eller andra viktiga vuxna) samtidigt.

Oavsett vilken behandling vi väljer, skriver vi alltid en krisplan tillsammans med dig och dina föräldrar, så att alla vet vad de ska göra om du börjar må sämre.