När ska du kontakta BUP?

Det finns inget enkelt svar på den frågan. Om du känner dig orolig för hur du mår är det första steget att försöka prata med någon om det. Det kan vara en förälder, en släkting, personalen på skolan eller någon annan vuxen som du litar på. Men ibland kan du behöva söka professionell hjälp.

Är BUP rätt för dig?

BUP erbjuder specialiserad vård och behandling för barn och unga upp till 18 år med svår eller akut psykiatrisk problematik. Till oss kan du komma om du har allvarligare psykiska besvär, till exempel är deprimerad, har mycket ångest eller skadar dig själv. Oftast har problemen blivit så stora att du inte längre får vardagen att fungera – hemma, i skolan och med kompisar. Läs om hur du kontaktar BUP.

Om du har lättare eller medelsvåra psykiska besvär, som sömnproblem eller mild till måttlig ångest eller depression, finns flera ställen som kan hjälpa. Vänd dig i första hand till exempelvis vårdcentralen eller ungdomsmottagningen. Andra ställen som kan hjälpa är till exempel elevhälsan, socialtjänsten, Maria Ungdom, Stockholms centrum för ätstörningar eller Habilitering och hälsa.

Vilket ställe som kan ge dig bäst hjälp beror på hur din situation ser ut och vilka problem du vill ha hjälp med.

Vårdcentralen

På en vårdcentral kan du bli undersökt och få vård för det mesta som har med kropp och hälsa att göra. Du kan också få hjälp med mild till måttlig psykisk ohälsa, som sömnproblem, depression eller ångest. På vårdcentralen finns särskilda team som riktar sig speciellt till barn och unga. Om du behöver annan vård än vad du kan få på vårdcentralen kan du få en remiss. Då får du komma till ett ställe som specialiserar sig på den vård du behöver.

Hitta en vårdcentral nära dig på 1177 Vårdguidens webbplats.

Elevhälsan

På skolan kan du prata med din lärare, mentor eller ta kontakt med elevhälsan. Till elevhälsan kan du vända dig med funderingar om kropp och hälsa. Du kan också gå dit om du har jobbiga tankar och känslor eller känner dig ledsen och nedstämd. Du kan fråga saker eller prata om problem hemma, i skolan, med kompisar, med sex och relationer, eller om vad som helst som gör att du inte mår bra.

Varje skola är skyldig att ha ett elevhälsoteam med tillgång till skolläkare och skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens.

Ungdomsmottagningen

Om du har frågor om kroppen och sådant som har med sex och relationer att göra kan du gå till en ungdomsmottagning. Men du kan också gå dit om du behöver någon att prata med för att du mår dåligt. Ungdomsmottagningar finns i alla kommuner. Du kan hitta din närmaste mottagning på UMO:s webbplats.

Socialtjänsten

Socialtjänsten kan ge stöd och hjälp i många olika situationer, till exempel om du inte är trygg hemma. Det kan bero på att dina föräldrar bråkar eller inte klarar att ta sitt ansvar som föräldrar, att familjen inte klarar sin ekonomi, att det finns missbruksproblem i familjen eller att du blir slagen hemma. Det finns en socialtjänst i varje kommun. Kontaktuppgifter till socialtjänsten finns på kommunens webbplats. Det går också att ringa till kommunens växel.

Om du vill veta mer om socialtjänsten kan du besöka webbplatsen Koll på soc.

Maria Ungdom

Till Maria Ungdom kan du vända dig om du är orolig över dina alkohol- eller drogvanor. De har lokala mottagningar, så kallade Mini-Marior, runt om i Stockholms län, och en akutmottagning som tar emot dygnet runt. Kontaktuppgifter finns på Maria Ungdoms webbplats.

Stockholms centrum för ätstörningar

Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, hjälper dig som har ätstörningar. För att komma dit kan du antingen söka hjälp själv eller få en remiss av din läkare. Du kan också ringa och få rådgivning. Kontaktuppgifter finns på SCÄ:s webbplats.

Habilitering och Hälsa

Om du har en bestående funktionsnedsättning, som autism, adhd, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsenedsättning, kan du och din familj få hjälp av Habilitering och Hälsa. Hjälpen ska göra livet hemma och i skolan lättare. För att få hjälp behöver du ett läkarintyg eller en journalkopia som beskriver funktionsnedsättningen. Du kan ansöka själv om habilitering eller få en remiss av till exempel en läkare eller psykolog. Läs mer på habiliteringens webbplats.

Senast ändrad 2021-12-10