Kris
En kris kan uppstå när du har varit med om något jobbigt eller när det har skett en stor förändring i livet. Det kan till exempel vara att du har varit med om en olycka, att dina föräldrar har skilt sig eller att en närstående har dött. Det kan även handla om kärlekssorg, att du har förlorat en bästis eller att du har misslyckats med något, till exempel i skolan.
En person kan också gå igenom olika utvecklingskriser i livet. Tonåren kan vara en sådan tid. Då förändras både känslor, tankar och kropp mycket och det är lätt att känna sig sårbar. Samtidigt försöker man hitta sin identitet – vem man är och hur man vill vara.
Relationen till föräldrarna förändras också. Du blir mer självständig jämfört med när du var yngre. Du kan också behöva hitta en ny balans i din känslomässiga relation till dina föräldrar. Innan du känner dig trygg i relationen till kompisar kan du känna dig väldigt ensam och sårbar.
Alla reagerar olika
Hur det känns i en kris är olika för olika personer, men det är vanligt att känna sig ledsen, orolig och rädd eller avstängd från sina känslor.
Det kan kännas som om det aldrig kommer att bli bra igen och att du inte har lust eller ork att göra någonting. Vissa drar sig undan medan andra inte vill vara ensamma alls. Du kan känna dig lättirriterad och ha svårt att äta, sova eller koncentrera dig i skolan. Du kan också plågas av minnesbilder av det som hänt eller grubbla mycket över livet.
Få stöd och hjälp
Ofta hjälper det att få stöd och hjälp av betydelsefulla personer som finns runt en som kan trösta och ta hand om en. Men i vissa fall ger krisen inte med sig.
Om du har känt så länge kan du behöva mer hjälp. Då kan ungdomsmottagningen, UMO, eller skolsköterskan hjälpa till att kontakta oss på BUP. Du kan också ta direkt kontakt med BUP eller be dina föräldrar om hjälp. Hjälpen från BUP ser olika ut beroende på hur svårigheterna ser ut.
Det finns också ställen på nätet där du kan chatta med någon och få hjälp om du mår dåligt. På Tjejzonen och Bris finns vuxna som du kan chatta anonymt med vissa dagar och tider.
Vad kan du göra själv?
Det är bra att försöka ha en normal dygnsrytm, sova, äta regelbundet och att röra på sig. När du rör på dig skapas ”må-bra-hormon” i kroppen och det är en viktig del i att må bättre. Du får försöka hitta ett sätt att röra på sig som känns bra. Det kan också göra att du sover bättre.
Det är också bra att fortsätta göra vanliga saker, som att gå i skolan, umgås med kompisar och familj. Tänk på att det inte är fel eller konstigt om du mitt i krisen känner dig glad och kan skratta tillsammans med andra. Sådana små stunder hjälper dig att komma vidare.
2022-06-27