The Family Model underlättar för familjer med psykisk ohälsa

The Family Model är ett praktiskt bildverktyg som riktar sig till familjer där en eller flera har psykisk ohälsa och där vårdkontakterna är många. Camilla Linderborg arbetar som kurator på BUP Mellanvård Nordost och är även projektledare för projektet med samma namn. Här berättar hon att både barn och föräldrar är positiva till modellen som i samarbete med Prima Vuxenpsykiatri testas i Sverige för första gången.

Modellen testas sedan hösten 2019 på BUP Mellanvård Nordost, BUP Skärholmen och BUP Mellanvård Sydväst samt inom vuxenpsykiatrin Prima Liljeholmen.

Camilla förklarar att modellen är ett sätt att kartlägga och tydliggöra det sammanhang som familjen befinner sig i.

– Vi kartlägger hela vårdkedjan och tydliggör vem som gör vad utifrån det sammanhang som patienten befinner sig i. Exempelvis vilken typ av hjälp som BUP, socialtjänst, elevhälsa eller annan vård kan ge. Modellen är särskilt användbar för familjer där en eller flera har psykisk ohälsa och där behovet av stöd och hjälp är stort.

Rent konkret handlar det om att vid något eller några samtal med familjen, oavsett om familjen står i kontakt med barn- eller vuxenpsykiatri, få till stånd ett samarbete för att utveckla en arbetsplan. Planen tydliggör familjens behov, vad de olika instanserna behöver göra för att komma framåt, och vad patienten själv behöver göra.

Familjer med många vårdkontakter

Camilla förklarar att modellen är särskilt användbar i familjer med många vårdkontakter.

– Dessa familjer har inte alltid hela bilden tydlig framför sig. Det vill säga att det kan vara svårt att veta vilken instans som ger vilken typ av stöd. En del familjer har många kontakter – till exempel med BUP, vuxenpsykiatri, primärvård, habilitering, socialtjänst och elevhälsa. Genom modellen blir det tydligt vilken typ av stöd de olika instanserna kan ge.

”Äntligen förstår jag vem som gör vad”

Camilla berättar att många föräldrar och barn är positiva till The Family Model.

– Föräldrarna upplever att det är lättare att stötta sina barn när de får en överblick över det totala sammanhang som barnet befinner sig i. ”Äntligen förstår jag vem som gör vad” är en ganska vanlig reaktion bland de föräldrar som vi träffar.

Många familjer upplever även att de får mer kraft och att bilden av just deras problematik blir tydligare.

– De säger att de får mer kraft, ett bättre stöd och att den typ av kartläggande samtal som vi erbjuder öppnar upp för vad som är bekymmersamt, men även belyser det som fungerar bra. Kartläggningen kan reducera antalet insatser eftersom det blir tydligt vilken typ av hjälp man kan förvänta sig av exempelvis BUP, socialtjänsten, elevhälsan eller habiliteringen.

Resten av familjen påverkas

Om någon i familjen mår dåligt oavsett om det är barn eller vuxen, påverkas den övriga familjen i olika hög grad.

– Genom att tidigt kartlägga hela familjens situation vill vi även stärka skyddande faktorer och minska risken för att fler i familjen ska må dåligt. Modellen tydliggör också hur resten av familjen påverkas när en eller flera familjemedlemmar har psykisk ohälsa – till exempel hur barnen kan uppleva situationen när deras föräldrar mår dåligt.

Först i Sverige

BUP Stockholm är först med att i samarbete med en vuxenpsykiatrisk enhet pröva modellen som ursprungligen kommer från Australien och används sedan flera år tillbaka i Norge.

– Men nu provar vi den för första gången i Sverige, berättar Camilla, som också konstaterar att modellen snabbt har blivit väldigt uppskattad av både familjer och behandlare, och att den nu börjat bli en naturlig, och väl fungerande del, av den kliniska vardagen. Detta trots att den kom igång under 2020, som i så hög grad präglades av pandemin.

 

Skiss av modellen

Bilden visar 6 domäner/fokusområden vilka omfattar psykisk hälsa, mänsklig utveckling, familjerelationer och föräldraskap tillsammans med samverkan mellan hjälpinsatser och en kulturell och samhällelig inramning.

Upphovsman: Adrian Falkov

Om projektet The Family Model

Projektet The Family Model är ett samverkansprojekt mellan BUP Stockholm och vuxenpsykiatrin i Stockholm med stöd av Socialstyrelsen. Projektet började i liten skala 2019 och fortsätter under hela 2021. Sedan 2020 användes den på BUP Skärholmen, BUP Mellanvård Sydväst och BUP Mellanvård Nordväst samt på Prima Vuxenpsykiatri i Liljeholmen.