Psykologen svarar på frågor om tvångssyndrom

Många har frågor om tvångssyndrom, som också kallas OCD. Vilken hjälp finns att få, och går det att bli helt fri från besvären? Vi ställde några frågor till Per Andrén, som är psykolog på BUP Stockholm.

Har tvångssyndrom ökat i coronatider?

Det är svårt att säga just nu, eftersom de undersökningar som vi har sett pekar åt lite olika håll. Dessutom pågår pandemin fortfarande, så vi kommer nog att få säkrare svar längre fram.

Vissa upplever ett ökat fokus på handtvätt och tycker att deras symtom har försvårats. Men andra beskriver att de upplever att det blivit normaliserande att andra också tvättar händerna oftare numera. Det gäller dock att komma ihåg att inte alla har tvångstankar om just smuts eller smitta. Det finns många andra vanliga teman, som att utföra kontroller och att ha tvångstankar kring exempelvis sex eller religion.

Vad kan man göra som förälder när man märker att ens barn tvättar händerna för mycket och är rädd för smitta?

Det är vanligt att barn har ”vidskepliga” rädslor och beteenden för sig, vilket kan vara övergående. Som förälder är det viktigt att lyssna och visa att du finns där för barnet. Om rädslorna i hög grad påverkar och begränsar barnet i vardagen, är det viktigt att vara lyhörd för det.

Fråga vad barnet är rädd för och vad hen tror ska hända. Förklara och normalisera att det är många som mår dåligt, men att det finns bra hjälp att få. Försök att inge hopp utan att förminska problemet.

Hur ska man prata med barn om vad som är lagom ofta att tvätta händerna och inte för ofta?

Som förälder kan du visa vad som är lagom och rimligt när det gäller att tvätta händerna. Förklara också i vilka situationer som det, med tanke på corona, är särskilt viktigt – till exempel när du kommer hem efter att ha varit ute. Men att det inte är lika viktigt i andra situationer – till exempel behöver man inte tvätta händerna upprepade gånger om man redan är hemma.

När ska man söka hjälp?

När det tydligt besvärar barnet och tar mycket tid i vardagen. När barnet påverkas och begränsas i situationer i skolan, på fritiden eller i relationer med familj och kompisar.

Vart vänder man sig när man märker att det börjar bli ett problem hemma eller i skolan?

Om man tror att ens barn har tvångssyndrom bör man vända sig till sin närmaste vårdcentral eller, för dig som bor i Stockholm, till BUP En väg in, som är det första steget till kontakt med BUP. Där kan de också vägleda dig vidare till annat stöd och hjälp om det behövs.

Vilken behandling får man inom BUP?

Den behandling som vi rekommenderar i första hand är kognitiv beteendeterapi (KBT), där man får lära sig att gradvis närma sig sina tvångstankar och göra övningar för att minska sina tvångshandlingar. Det finns även läkemedelsbehandling som har visat sig vara effektiv som komplement till KBT.

Hur lång är behandlingen?

Om vi pratar om KBT-behandling så rör det sig om ungefär 14 tillfällen, men det kan variera från person till person, och röra sig om både färre och fler tillfällen. Ibland kombineras KBT-behandling med läkemedelsbehandling.

Kan man bli helt fri från tvång eller följer det med hela livet?

Det går att bli helt fri, men målet med behandlingen är inte att bli av med precis alla tvångstankar. De flesta människor har faktiskt tvångstankar, även jag har det. Skillnaden är att de flesta människor som har tvångstankar inte besväras av tankarna i någon högre grad.

Det viktiga är att kunna lära sig att göra precis vad man vill utan att hindras av sina tvångstankar, och förstås att minska sina tvångshandlingar i så hög grad att de inte längre stör ens vardag.

Är det vanligt att ha andra psykiska besvär samtidigt med tvångssyndrom?

Det är vanligt att samtidigt ha ett eller flera andra tillstånd, som till exempel ångestsyndrom, depression, dysmorfofobi, autismspektrumtillstånd eller ticssyndrom.

Vill du lägga till något?

Ja, tveka inte att söka hjälp! Tvångssyndrom brukar sällan gå över av sig själv. De behandlingar som finns idag brukar hjälpa de flesta.

Foto: Gustaf Brander

Publicerad 2021-03-01