DBT-teamet hjälper unga att sluta skada sig själva

DBT, dialektisk beteendeterapi, är en terapiform som syftar till att hitta en balans mellan acceptans och förändring. Inom vårt DBT-team får ungdomarna lära sig sätt att hantera starka känslor – och deras föräldrar får hjälp i stöd och bemötande.

Niclas Borg är psykoterapeut och enhetschef för DBT-teamet som ligger på Södermalm i Stockholm. Han förklarar att DBT, i likhet med KBT, är en terapiform inriktad på förändring. Men skillnaden är att DBT även handlar om att acceptera de saker som är svåra att förändra.

– Vi försöker hitta spannet mellan acceptans och förändring. Det finns saker i livet som vi inte kan förändra och där hjälper vi patienten med att hitta ett icke-värderande förhållningssätt.

Starkare känsloupplevelser än andra

Niclas berättar att alla patienter som kommer till mottagningen har ett självskadebeteende och ibland upprepade självmordsförsök bakom sig. Många har även drag av EIPS, emotionellt instabilt personlighetssyndrom, som tidigare kallades för borderline.

– Våra patienter kan uppleva starka känslor med en tendens att känna dem längre än andra – och med en stor spännvidd och variation. Just dessa starka och snabba känslor kan vara väldigt påfrestande för dessa ungdomar. Här gäller det att komma ihåg att en känsla alltid är sann och giltig för den som känner den och att känslorna på många sätt hjälper oss. När känslorna blir starka kan vi dock lätt missa det hjälpsamma eftersom känslorna upplevs så smärtsamma. Känslorna kan vi inte förändra men vi kan hitta sätt att förstå och hantera dem som gör situationen lättare både för patienten och hens anhöriga.

Öppenvårdsmottagningen skickar remiss

Niclas berättar att flertalet av de patienter som kommer till mottagningen har haft en långvarig kontakt med BUP och att den lokala mottagningen har skickat en remiss till DBT-teamet.

– När patienten kommer till oss har vi först ett informationssamtal där vi förklarar hur vi arbetar och vad DBT står för. Kärnkriterierna för en DBT-behandling är självskadebeteende och affektiv, känslomässig, instabilitet. Efter det inledande samtalet får patienten gå hem och fundera på om det känns som rätt väg att påbörja en intensiv behandling hos oss.

Om patienten och hens familj bestämmer sig för att tacka ja till behandlingen är nästa steg en bedömningsfas innan en så kallad prova-på-fas inleds, berättar Niclas.

– Vi berättar att DBT är en intensiv öppenvårdsbehandling som innebär att man går oftare till oss än till en ”vanlig” BUP-mottagning. Vi pratar också om att motivationen antagligen kommer att variera och hur vi tillsammans kan hantera det. Vissa dagar kommer patienten att känna sig väldigt motiverad – och andra dagar kanske inte alls. Tillsammans med patienten tar vi fram ”mål” vilket är en viktig del i planeringen av behandlingen. Ett konkret mål är alltid att sluta skada sig själv.

Konkreta mål

Niclas berättar att det finns ett flertal mål som är av stor betydelse för patienten.

– Det kan exempelvis handla om att minska skolfrånvaro, att få en mer aktiv fritid eller att minska konflikter med familj eller kompisar. Enkelt uttryckt handlar det om sätt att hitta mer glädje och mening i vardagen trots starka känslor av alla de slag.

Efter prova-på-fasen bestämmer sig patienten om hen vill gå vidare och då skriver behandlaren, patienten och hens föräldrar på ett ”kontrakt” – ofta på en första period på tre månader. Det är en ganska rimlig tid för att ta reda på om behandlingen ser ut att vara effektiv eller inte och om patienten har närmat sig något av sina mål, menar Niclas.

Färdighetsträning

DBT-behandlingen innebär minst två besök i veckan berättar Niclas.

– DBT utgörs av individuell behandling en gång i veckan samt färdighetsträningsgrupp en gång i veckan. Utöver det ingår även familjesamtal och läkarsamtal. I den individuella behandlingen pratar vi om patientens personliga styrkor och svårigheter och i gruppbehandlingen arbetar vi med så kallade hemuppgifter som utgår ifrån Färdighetsträningsboken som vi arbetar med i gruppen.

Färdighetsträningen vilar på tanken om medveten närvaro, mindfulness, förklarar Niclas.

– Det handlar om att hitta ett sätt att vara närvarande i stunden och att inte låta känslorna dra iväg med oro inför framtiden eller ältande tankar om vad som har hänt tidigare i livet.

Övriga kapitel handlar mycket om att hantera känslor och relationer och att också hitta ett sätt att acceptera och ”stå ut med” de starka känslor som exempelvis kan uppstå i en kris. DBT-teamet är också speciellt på det sättet att behandlarna i viss mån finns tillgängliga på telefon även utanför arbetstid – som ett extra stöd till patienter och deras föräldrar om de behöver en snabb kontakt.

Särskilt stöd till föräldrar

DBT-teamet ger även stöd till föräldrar i form av föräldrasamtal och så kallade föräldragrupper. Det är alltid två behandlare kopplade till samma familj.

– Vi hjälper föräldrarna att förstå barnens känsloupplevelser och med en ökad förståelse mellan barn och föräldrar, blir atmosfären i familjen ofta också bättre. Föräldrarna får även handfasta färdigheter att förmedla sin förståelse.

Ofta positiva resultat efter tre månader

Under de första tre månaderna har självskadebeteendet ofta minskat, berättar Niclas.

– Vid det laget har vi också ofta hunnit träffa skola eller socialtjänst och familjen känner en lättnad i att situationen håller på att bli bättre. Om vi ser sådana förbättringar efter tre månader, är det dags att skriva nästa kontrakt - också det kan vara på tre månader. Efter det är vårt mål att självskadebeteendet upphör. Litet mer långsiktigt brukar även skolan och relationen med familj och kompisar fungera betydligt bättre.

”Mådde jag så dåligt?”

För många patienter blir kontrasten stor efter avslutad behandling, menar Niclas.

– Vissa patienter kan i efterhand säga ”Mådde jag verkligen så dåligt?”. Då känns det fint att veta att en svår situation ganska snabbt kan förändras till det bättre och med tiden se helt annorlunda ut.

Foto: Yanan Li
Bilden visar en ung person och en vuxen. Personerna på bilden har ingenting med texten att göra. 

Publicerad 2021-09-29