Ett år med barnfridslagen – hur påverkar den vården?

Den 1 juli förra året infördes den så kallade barnfridslagen, som gör det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld i en nära relation. Thora Magnusdottir, som är psykolog och teamledare för BUP Barnahusteamet på Barnahus Stockholm, berättar om hur den nya lagen påverkar deras arbetssätt.

Nu har barnfridslagen funnits i ett år. Hur har den påverkat ert arbetssätt?

jag jobbar på BUP Barnahusteamet som är en del av Barnahus Stockholm, som är en myndighetssamverkan mellan polis, socialtjänst, åklagarmyndighet, BUP och barnsjukvård. Den nya lagen innebär att ”alla” – socialtjänst, polis och sjukvård – behöver tänka nytt för att fånga upp barn som har blivit vittnen till våld.

Har du märkt någon förändring nu när lagen har funnits i ett år?

Hos oss på Barnahusteamet har det skett en viss förändring. Vi har noterat en tydlig ökning av så kallade barnfridsbrott jämfört med tidigare. Även tidigare träffade vi barn som blivit vittnen till våld genom vårt krisstöd, i samband med att de blev förhörda som vittnen, men den nya lagen gör att barnens rättigheter stärks. Vi vet att det senaste året har ungefär 100 barn varit på förhör på Barnahus Stockholm med anledning av den nya lagen.

Skillnaden är att barn som har bevittnat våld nu har samma rättigheter som barn som har blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp. De har rätt till samma typ av hjälp och stöd oavsett om de själva har blivit utsatta eller om de har bevittnat våld. Jag upplever också att barnfridslagen har lett till att de berörda barnen har fått mer uppmärksamhet generellt sett i samhället – vilket har medfört att man har uppmärksammat deras behov mer.

Tror du att vårdnadshavare och barn känner till lagen?

De som kommer till oss är alla redan del i en förundersökning, så just den gruppen känner ofta till lagen.

Finns det något annat som du vill lägga till?

Barnfridslagen är otroligt viktig eftersom den leder till att barnen får den uppmärksamhet och det stöd som de behöver. Många av dem tampas med känslor av hjälplöshet och skuld, och då är det också väldigt värdefullt att de får upprättelse och att vuxenvärlden är tydliga med att även de har blivit utsatta för ett brott. Barn som har blivit vittnen till våld kan ofta ha svårt att ”ta plats” och kan också kämpa med känslor av skam och lojalitet – om förövaren exempelvis är en förälder som utsätter den andra föräldern för våld.

Det är ofta svårt att berätta, och det är därför viktigt att vuxna frågar barn och ungdomar om de har varit med om eller har bevittnat när någon närstående har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. Om man berättar om sina upplevelser för en vuxen, är det ofta första steget till att få hjälp.

Läs artikeln på vår webbplats om barnfridslagen: ”Vi välkomnar Barnfridslagen” (bup.se)

Läs om BUP Barnahusteamet: Vi hjälper barn att hantera sina plågsamma minnen (bup.se)

Foto: Pixabay
Bilden visar en pojke som leker i höstlöv. Pojken har inte något med innehållet i artikeln att göra.