Traumaenheten hjälper barn med smärtsamma minnen

Traumaenheten inom BUP Stockholm tar emot barn och ungdomar som har traumarelaterade symtom efter svåra upplevelser, som våld eller sexuella övergrepp.

De flesta patienter kommer till Traumaenheten genom remiss från någon av BUP:s öppenvårdsmottagningar. Väldigt små barn, mellan 0 och 5 år, remitteras via BUP:s vårdportal En väg in.

Mottagningens chef, Thora Magnusdottir, berättar om deras uppdrag.

– Vi gör barnpsykiatriska bedömningar och bestämmer sedan vilken typ av traumafokuserad behandling som kan passa. Under ett år kommer cirka 350 barn och unga till vår mottagning. Vi arbetar med olika typer av behandlingsmetoder beroende på barnets behov. För vissa passar det bäst med en kort men intensiv behandling där vi ses hela dagarna under en vecka, medan det för andra är mer lämpligt med ett mer långsamt tempo, där vi på ett mer försiktigt och gradvis sätt närmar oss problematiken.

Men för små barn som inte själva kan förklara vad de har varit med om finns det andra pedagogiska sätt att få dem att förmedla vad de har upplevt.

– Vi använder till exempel olika typer av bildstödsmaterial och så kallade känslokort som ett sätt att hjälpa barnen att berätta om vad de har varit med om och att sätta ord på sina känslor.

Ett särskilt småbarnsteam

Inom Traumaenheten ingår även Småbarnsteamet som träffar barn upp till fem år.

– Barnen kommer hit på remiss från BUP:s öppenvård när det bedöms att det behövs en mer specialiserad och intensiv vård. Barnen som kommer till Småbarnsteamet har inte alltid varit med om upplevelser som har lett till trauma. Ofta handlar det om svårigheter kring anknytning. En av föräldrarna, eller båda, kan ha en egen problematik som försvårar samspelet och relationen med barnet.

I Traumaenheten ingår även Barnahusteamet som är en del av Barnahus i Stockholm, en myndighetssamverkan mellan polis, socialtjänst, åklagarmyndighet, BUP och barnsjukvården. 

– Vi på Traumaenheten bemannar Stockholmsområdets sex barnahus med psykologer och psykiatriker. Syftet är att barn mellan 0 och 18 år som misstänks vara utsatta för brott ska kunna komma till ett och samma ställe, och att berörda myndigheter där samverkar kring barnet i en barnanpassad miljö.

Traumaenheten tar även emot barn och unga som har ett sexuellt utagerande beteende.

– Dessa patienter kommer hit via socialtjänsten. Oftast har det kommit in en orosanmälan från skolan eller någon i barnets omgivning. Det kan handla om att ett barn har förgripit sig sexuellt på ett annat barn eller ett syskon. Vi gör då en riskbedömning av barnet och därefter en bedömning om hen ska få behandling hos oss.

Traumaenheten har också i uppdrag att ge stöd och behandling till barn på flykt, det vill säga barn som har kommit till Sverige men som ännu inte vet om de kommer att få stanna här.

– Dessa barn lever ofta med en hög grad av stress och oro inför framtiden. Många av dem har även varit med om svåra händelser i hemlandet eller under flykten som har lett till PTSD, posttraumatiskt stressyndrom.

Många bor i familjehem

Thora berättar att ungefär hälften av patienterna är placerade i familjehem, jourhem eller HVB-hem.

– Vi möter ibland situationer där barnet fortfarande bor kvar hemma med den familjemedlem eller de familjemedlemmar som har utsatt hen för våld eller övergrepp. Socialtjänsten arbetar då för att så snabbt som möjligt ordna ett tryggt boende för barnet samtidigt som polisen arbetar med en brottsutredning.

Thora beskriver den stress, sorg och oro som ett barn i en sådan situation kan uppleva.

– Det är svårt för barnet att ta emot behandling för sitt trauma när det fortfarande lever i en otrygg hemmiljö. Det är också ofta mycket smärtsamt att veta att en förälder ska åtalas och kan få fängelse. Barn är ofta lojala och kan samtidigt älska den förälder som har utsatt dem för våld eller övergrepp – det medför komplicerade känslor.

Thora lyfter särskilt samarbetet med andra yrkesgrupper som en styrka för att ge barnet ett så bra stöd som möjligt.

– Vi är flera yrkesgrupper som samarbetar, oavsett om ärendet först kommer till Barnahusteamet via polisen eller direkt till oss på Traumaenheten. Vi bidrar med barnpsykiatrisk kompetens samtidigt som socialtjänsten, polisen och rättsväsendet arbetar för att ge barnet skydd och stöd.

Behov av trygga vuxna

Thora berättar också om glädjen i att få hjälpa barn som har åratal av tunga upplevelser bakom sig.

– Många barn som kommer hit har haft få trygga vuxna omkring sig. Förutom övergreppen har de ofta upplevt försummelse och blivit missförstådda av vuxenvärlden. De har burit sina erfarenheter ensamma, vilket ibland har tagit sig uttryck som utagerande beteende eller trots. Vuxna utanför hemmet, till exempel i skolan, har inte känt till hur situationen ser ut i hemmet och därför inte kunnat ge det stöd och bemötande som barnet behöver.

När barnet sedan kommer till Traumaenheten och börjar berätta sin historia kan hen ofta uppleva en stor lättnad över att få berätta och bli lyssnad på.

– Utöver att ge dem barnpsykiatriskt stöd försöker vi även underlätta deras vardag genom att förklara situationen för vuxna i deras omgivning. Det kan utöver föräldrarna även röra sig om andra viktiga vuxna, till exempel jourhemsföräldrar och skolpersonal. Det är ett sätt att skapa förståelse för situationen och ge stöd i hur de kan bemöta barnen och deras starka känslor på ett hjälpsamt sätt. 

Det finns flera omständigheter som kan försvåra för barnen att ta emot behandlingen, säger Thora.

– För många finns ett motstånd att behöva berätta om de plågsamma minnena, även om de förstår att det på sikt kommer att hjälpa dem. Ibland försvåras behandlingen också av att föräldrarna samtidigt befinner sig i en vårdnadstvist. Det förekommer även att den ena föräldern inte tror på barnets berättelse om att den andre föräldern har utsatt barnet för ett övergrepp.

Oavsett hur svår situationen ser ut innebär tiden på Traumaenheten ändå ofta början på en vändning, poängterar Thora.

– Jag blir alltid glad när jag får veta i efterhand att situationen har vänt, att barnet mår bättre, trivs i sin vardag och är omgiven av trygga vuxna.

Läs mer om Traumaenheten: BUP Traumaenhet

Bildbeskrivning: Bilden visar ett samtal mellan en tonårsflicka och en vuxen man bland höstlöv. Bilden är arrangerad, och de avbildade personerna har ingenting med innehållet att göra.  

Foto: Yanan Li

Publicerad 2026-08-27