BUP Stockholm ger barnpsykiatrisk vård till häktade barn och unga

BUP Stockholm erbjuder sedan en tid tillbaka barn- och ungdomspsykiatrisk vård till häktade barn och unga under 18 år på Kronobergshäktet. Planen är att utöka samverkan till häktena i Sollentuna och Huddinge och till den nya ungdomsavdelningen på anstalten i Rosersberg efter sommaren.

Satsningen är en del av pilotverksamheten Allvarligt normbrytande beteende (ANB), som ingår i enheten BUP Samverkan och specialiserad vård inom BUP Stockholms FoUU-sektion.

Inom ANB bedrivs sedan tidigare barnpsykiatrisk vård på Sis-hemmet Tysslinge och samverkan med socialtjänst, polis och andra aktörer inom ramen för sociala insatsgrupper (SIG) i flera kommuner och stadsdelar i Stockholmsområdet.

– När barn och unga frihetsberövas är risken stor att vårdkontakter bryts och att de insatser som påbörjats tappas bort. I vårt arbete med den här målgruppen ser vi ett stort behov av att kunna fortsätta ge vårdinsatser även under häktningstiden. Vår förhoppning är att kunna skapa bättre förutsättningar för att bryta en destruktiv utveckling när de friges, säger Susanna Terling, specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och projektledare för ANB.

Tar tillvara ett viktigt motivationsfönster

Barn och unga som häktas har ofta en omfattande psykiatrisk problematik, och många har tidigare haft svårt att tillgodogöra sig vård eller fullfölja behandling. Samtidigt kan frihetsberövandet innebära ett tillfälle då motivationen att ta emot hjälp ökar.

– Vi vet att motivationen kan vara låg och förändras snabbt. När en ungdom blir frihetsberövad blir konsekvenserna ofta mycket konkreta. Då uppstår ibland ett motivationsfönster där det går att föra samtal och bygga allians på ett sätt som kanske inte varit möjligt tidigare. Därför är det viktigt att vården finns tillgänglig just då.

Även för ungdomar som inte tidigare haft kontakt med BUP fyller verksamheten en viktig funktion.

– Många häktade ungdomar söker kontakt för sömnsvårigheter, oro eller ångest, men bakom det finns ofta en mer långvarig problematik. Vi möter ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, beteendesyndrom, traumarelaterade symtom och andra psykiatriska tillstånd som påverkat deras vardag under lång tid. Kan vi identifiera behoven tidigt ökar möjligheterna att ge rätt stöd och samordna insatser tillsammans med socialtjänst, skola och andra aktörer.

Gemensamma bedömningar av läkare och psykolog

För att kunna göra en så träffsäker och tidseffektiv bedömning som möjligt träffar ungdomen både läkare och psykolog vid första besöket. Inför besöket tar teamet del av tidigare journaluppgifter och information från Kriminalvårdens klienthandläggare och sjuksköterska för att få en så bred bild som möjligt. Innan remissen skickas från Kriminalvården har klienthandläggaren inhämtat samtycke från ungdomen och vårdnadshavare till BUP-kontakt och sekretessbrytande samverkan.

Insatserna anpassas efter ungdomens behov och kan omfatta psykologiska behandlingsinterventioner, psykoedukation, läkemedelsbehandling och planering för fortsatt vård.

Stärker vårdkedjan efter häktning

En viktig del av arbetet inom ANB är att säkerställa att vårdbehoven tas om hand även efter att häktningen eller verkställigheten är över, eftersom ungdomarna ofta placeras av socialtjänsten inom Sis, HVB-hem eller familjehem i andra delar av landet efteråt.

– Häktningstiden är begränsad, men de psykiatriska vårdbehoven finns ju ofta kvar och vi vet att tiden efteråt ofta är kritisk för att förhindra återgång till destruktiva livsmönster. Därför tror vi att det kan finnas stora fördelar med att den regiondrivna hälso- och sjukvården tar ett större ansvar för kontinuiteten i vården av den här patientgruppen och säkerställer en sammanhållen vårdkedja.

Responsen från de häktade ungdomarna har hittills varit positiv. I de flesta fall där behov av fortsatt psykologiskt stöd eller läkemedelsbehandling identifierats har ungdomarna samtyckt till fortsatta insatser.

Arbetet bygger vidare på erfarenheterna från ANB:s samverkan inom sociala insatsgrupper, där BUP arbetar mobilt och integrerat tillsammans med andra samhällsaktörer. I utvärderingen av ANB:s samverkan i SIG lyfts tillgänglighet, flexibilitet och nära samverkan fram som avgörande för att nå en grupp ungdomar med omfattande psykiatriska behov.

– Det här handlar i grunden om jämlik vård. Barn och unga med allvarliga psykiatriska tillstånd som är förenade med en mycket oroande prognos ska inte förlora möjligheten till psykiatrisk behandling för att de frihetsberövas. Tvärtom behöver vi finnas där när möjligheten att skapa förändring kanske faktiskt är som störst.

Publicerad 2026-06-25