DBT-teamet hjälper fler unga genom ett nytt arbetssätt

Färdighetsträning är en viktig del av behandlingen inom DBT, dialektisk beteendeterapi. För att bättre kunna anpassa vården efter varje barns och ungdoms behov har BUP Stockholms DBT-team ändrat upplägget för sin färdighetsträning. Målet är att behandlingen ska passa fler och att det ska bli lättare att få rätt stöd.

Sedan januari i år arbetar DBT-teamet med ett nytt arbetssätt som ger möjlighet att i ännu högre grad möta individuella behov hos patienterna.

– Förändringen gör att majoriteten av våra patienter får mer av ett antal utvalda färdigheter, vilket vi tror kommer att göra behandlingen mer effektiv. Det möjliggör även för en kortare behandling än ett år även om det även fortsättningsvis är en vanlig behandlingstid, säger Emilie Ulfhielm som är enhetschef för DBT-teamet.

Kommer genom remiss

Till DBT-teamet kommer ungdomar upp till 17 år som har eller har haft ett upprepat självskadebeteende, eller som har gjort flera självmordsförsök och har flera symtom på EIPS (emotionellt instabilt personlighetssyndrom). Ungdomarna får lära sig sätt att hantera starka känslor – och deras föräldrar får hjälp i stöd och bemötande.

De patienter som går i behandling hos DBT-teamet kommer hit genom remiss från någon av BUP:s öppenvårdsmottagningar eller från andra delar av BUP, till exempel Traumaenheten eller mellanvården. 

Komplex problematik

Det är vanligt att DBT-teamets patienter har en så kallad ”samsjuklighet”, det vill säga att man har flera barnpsykiatriska diagnoser samtidigt, berättar Emilie.

– Många av våra patienter har omkring fyra diagnoser. Oftast rör det sig om minst en neuropsykiatrisk diagnos, och då oftast adhd, men även autism, depression, ångestsyndrom och drag av EIPS. Många har redan gått på BUP i omkring tre år innan de kommer till oss.

Emilie förklarar att de har noterat en förändring de senaste åren.

– Vi har sett en förändring i inflödet av patienter de senaste åren, och det är ett av skälen till att vi har valt att anpassa vårt arbetssätt för att i högre grad möta behoven. Vi ger insatser till patienter med en ”medelsvår” symtombild, och kan även ge längre och mer omfattande behandling till dem med mer komplex problematik och uttalad samsjuklighet.

Maja Fläcke är specialistpsykolog och arbetar sedan många år på mottagningen. Här träffar hon patienter både individuellt och i grupp.

– När en ungdom kommer till oss första gången gör vi en bedömning om DBT är rätt typ av behandling för just den patienten. Därefter inleds en så kallad ”prova-på-fas”.  Sedan fortsätter behandlingen med minst två besök i veckan, både individuellt och i grupp. Dessutom involverar vi föräldrarna genom föräldrasamtal och familjesamtal.

Färre moment men repetition

Färdighetsträningen handlar mycket om medveten närvaro, mindfulness.

– Det handlar om att hitta sätt att vara närvarande i stunden och förstå när man blir arg eller får impulsen att självskada, för att mer kunna välja hur man vill agera, berättar Maja.

Övriga delar i behandlingen handlar mycket om att hantera känslor och relationer och att hitta sätt att acceptera och ”stå ut med” starka känslor utan att instinktivt agera på dem. 

Eftersom patientgruppen har så olika behov har DBT-teamet valt att lyfta ut vissa delar av färdighetsträningen, i stället för att ”alla ska göra allt” i grupp.

– Vi har gått från ett grundutbud där färdigheter lärdes ut vid 33 tillfällen men som vi nu har dragit ned till 18 tillfällen i våra färdighetsträningsgrupper. För många är det mer hjälpsamt att arbeta med färre moment, men att då också få möjlighet att repetera dem mer under behandlingstiden, i stället för att göra alla moment på en gång. Dessutom kan vi med det här upplägget erbjuda en kortare behandlingstid, till exempel på ett halvår. För vissa patienter passar en sådan möjlighet bättre, säger Emilie.

Maja betonar att det finns stora fördelar med att välja ut de färdigheter som patienterna har mest nytta av i vardagen.

– Jag tror att repetitionen av färdigheter fyller en stor funktion, och att det kan vara ett hjälpsamt sätt att snabbt komma framåt för att underlätta vardagen för våra unga patienter.

Särskilda autismgrupper

Eftersom en allt större del av patienterna har autism såg mottagningen också ett behov av att göra särskilda anpassningar, berättar Maja.

– Vi har sedan länge haft olika projekt för att anpassa behandlingen mer för dem med autism, men vi ville göra ännu mer. Nu kan vi erbjuda patienter med autism en bättre behandling utifrån deras behov. Vi har nu två ”autismgrupper”, för ungdomar med både autism och drag av EIPS, där färdigheter tydligt kopplas till autismsvårigheter. De träffas i ett mötesrum med anpassningar i möblering, ljud och ljus. Tidigare hade vi gemensamma grupper för alla patienter. 

Emilie berättar att en annan viktig orsak till förändringarna är att de vill korta väntetiden och därmed öka tillgängligheten.

– Att få kortare vårdtider och väntetider är ett viktigt mål för oss. På så sätt får vi möjlighet att ta hand om fler patienter.

Läs mer på bup.se

BUP:s DBT-team
DBT-teamet hjälper unga att sluta skada sig själva
Nationell högspecialiserad vård vid svårt självskadebeteende

Bildbeskrivning: Bilden är en så kallad genrebild och de avbildade personerna har ingenting med innehållet att göra. Bilden visar ett samtal mellan en ung man och en personal. 

Foto: Yanan Li