Bred forskning på de vanligaste barnpsykiatriska tillstånden inom BUP

Inom BUP Stockholm finns det en nära koppling mellan forskning och vård. Jens Högström som är chef för sektionen för forskning, utveckling och utbildning, BUP FoUU, berättar om forskning inom vanliga barnpsykiatriska diagnoser som depression, ångest, trots, utagerande beteende och självskadebeteende.

BUP:s sektion FoUU är en sammanhållen resurs för forskning, utveckling och även utbildning inom BUP Stockholm. Här berättar sektionschefen Jens Högström om vad som är aktuellt just nu och vad som kommer att hända inom den närmaste framtiden.

– De senaste åren har antalet forskningsprojekt kring depression ökat inom BUP. Eftersom många av barn- och ungdomspsykiatrins patienter har problem med så kallad känsloreglering och nedstämdhet är det viktigt att forska inom området. Genom forskning kan vi bedöma hur väl dagens behandlingar fungerar och utveckla nya behandlingsformer.

Depression är också vanligt vid så kallad ”samsjuklighet” – när man har flera barnpsykiatriska diagnoser samtidigt – till exempel ångest och depression eller självskadebeteende och depression.   

Forskning på de vanligaste diagnoserna

Jens berättar att depression bara är en av flera diagnoser som ingår i forskningen.

– Jag tycker att det är värdefullt att vi nu forskar inom de vanligaste diagnoserna bland barn och ungdomar. Förutom depression rör det sig även om ångesttillstånd, trotssyndrom och uppförandestörning, och om självskadebeteende. Sedan många år bedrivs också forskning på tvångssyndrom (OCD), adhd och autism, där vi har världsledande forskargrupper knutna till BUP.

Mer registerforskning

Jens berättar att forskare under de senaste åren har börjat arbeta med epidemiologisk forskning som kartlägger patientgrupper och psykiatriska tillstånd över tid med hjälp av nationella register.

– Tidigare var forskning inom BUP främst inriktad på att undersöka olika behandlingsmetoder, för att se hur bra de fungerade för olika diagnoser. Nu har vi mer registerforskning, vilket innebär att vi tittar på den information som finns i olika nationella register, som patientregistret och läkemedelsregistret. Forskningsmetoden gör det möjligt att följa upp patientgrupper över tid, att se hur det går för dem som fått en viss psykiatrisk diagnos i barndomen, och hur det blir för den gruppen senare i livet. Vi kan se hur det går för dem i vuxen ålder, till exempel med utbildning, arbete, psykisk och fysisk hälsa, och hur mycket vård de får. Sedan kan vi jämföra med olika så kallade kontrollgrupper.

Patienters anonymitet är skyddad

De uppgifter som finns i registren är anonymiserade för forskarna, det vill säga att det inte går att koppla informationen till specifika personer. En etikprövning och ett godkännande från Etikprövningsmyndigheten krävs alltid. Resultaten redovisas bara på gruppnivå, så att ingen enskild person går att känna igen.

Forskning för att hitta genetiska samband

De senaste åren har vi även sett mer pedagogisk forskning inom BUP, säger Jens.

– Den pedagogiska forskningen handlar om hur man lär ut olika metoder, till exempel bedömning och handläggning av självmordsrisk bland barn och ungdomar, och hur man mäter effekten av inlärning på bästa sätt.

Förhållandevis nytt inom BUP Stockholm är även den genetiska forskningen med insamling av dna.

– Vi har till exempel genetikstudier på gång på vår mottagning för OCD och relaterade tillstånd, där professor David Mataix-Cols och hans kollegor kartlägger vilken typ av gener som påverkar sannolikheten att utveckla diagnosen OCD, ofta kallad tvångssyndrom.

Jens hoppas att även forskning på läkemedelsbehandling för barn och unga kan bli aktuellt inom de närmaste åren.

– Vi vill gärna se mer forskning om hur bra läkemedel för ångest och depression fungerar på barn och unga. Den typen av forskning är dock resurskrävande och komplicerad att genomföra, så det har hittills varit svårt att få till, men vi har flera forskare inom BUP som driver frågan.

Högt betyg vid extern utvärdering

Jens berättar att forskningen som bedrivs hos oss har fått högt betyg vid externa utvärderingar.

– Kvaliteten på vår forskning får ett högt betyg vid så kallade USV-utvärderingar, det vill säga granskningar av universitetssjukvård. Antal publicerade artiklar och i vilka tidskrifter artiklarna publiceras är ett par av de faktorer som bedöms i utvärderingen, och där får vi alltid väldigt goda vitsord. Jag är glad att få vara en del av den forskning och utveckling som görs inom BUP och som innebär att vi kan ge våra patienter ännu bättre vård i framtiden.

Läs tidigare artiklar om forskningen på BUP:
”BUP Stockholm är världsledande inom forskning på tvångssyndrom hos barn och unga”
Patientnära forskning utvecklar vården på BUP

Läs om forskningen på BUP:
Forskning och utveckling
Delta i studier

Bildbeskrivning: Bilden är en så kallad genrebild och de avbildade personerna har ingenting med innehållet att göra. Bilden visar ett samtal mellan ett barn och en mamma. 

Foto: Yanan Li

Publicerad 2026-08-18