Frågor och svar om immunpsykiatri på BUP Konsultenhet

Varför är vi remitterade till mottagningen för immunpsykiatri/BUP IP?

Det beror på att du har berättat för din läkare eller psykolog att du har haft ett plötsligt insjuknande med flera allvarliga psykiska symtom som gör att du inte fungerar som tidigare och inte klarar att göra de saker du klarade förut. Din läkare eller psykolog har då bett oss om hjälp att bedöma om vi kan hjälpa dig på BUP IP.

Vad är BUP IP?

BUP IP är en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning för immunpsykiatri. Mottagningen är specialiserad på att kartlägga barn och ungdomar, 0–17 år, som misstänks ha immunpsykiatriska tillstånd, och på att behandla dessa tillstånd. Vi samarbetar tätt med barnsjukvården. På BUP IP ansvarar vi för den psykiatriska delen av behandlingen, medan den immunologiska behandlingen sker tillsammans med Astrid Lindgrens barnsjukhus.

BUP IP har funnits sedan 2019. Vi är en del av BUP Forsknings- och utvecklingscentrum, och vi forskar om PANS, PANDAS och immunpsykiatri.

Vad är immunpsykiatri?

Immunpsykiatri är den del av psykiatrin som utreder och behandlar psykiatriska symtom där det också finns misstanke om att immunförsvaret påverkar det psykiska måendet. Alltmer forskning visar att kroppens immunförsvar i vissa fall kan påverka hur man mår psykiskt. Ibland kompletteras därför den vanliga psykiatriska behandlingen med mediciner som påverkar immunförsvaret.

Vad är skillnaden mellan ”vanlig” psykiatri och immunpsykiatri?

Vanlig psykiatri: utredning och behandling av psykiska symtom, ibland med läkemedel som påverkar de psykiska symtomen – ångestdämpande, antidepressiva med flera.

Immunpsykiatri: vanlig psykiatri kompletterad med utredning och behandling av immunologiska symtom, ibland med läkemedel som påverkar immunförsvaret.

Vilka kan de psykiska symtomen vara vid immunpsykiatriska tillstånd?

De psykiska symtom som plötsligt kan komma är ofta tvång/tvångstankar, tics, irritabilitet och aggressiva utbrott samt att man tappar förmågor som man har haft tidigare.

Ofta kommer flera symtom samtidigt och är kombinerade med kroppsliga symtom, till exempel att man får svårt att röra sig eller svårt att skriva och rita.

Är immunpsykiatri samma som PANS och PANDAS?

PANS/PANDAS innebär att ett barn plötsligt får tvångssymtom eller tics i kombination med andra psykiska och kroppsliga symtom. Det finns också personer som har andra psykiska symtom än de som är vanliga vid PANS/PANDAS, som ändå har immunpsykiatri. Immunpsykiatri innehåller alltså fler tillstånd än bara PANS/PANDAS.

Vad är PANS och PANDAS?

PANS och PANDAS är symtombilder där ett barn mycket plötsligt får psykiska symtom som tvång, tics, ätstörning med flera – i kombination med kroppsliga symtom. Det är inte helt bevisat, men PANS och PANDAS skulle kunna bero på att immunförsvaret reagerar på någon infektion och sedan på den egna kroppen, och att det är det som ger de psykiska symtomen. Eftersom immunförsvaret kan vara inblandat behandlas PANS och PANDAS ibland med läkemedel som påverkar immunförsvaret.

Vid PANDAS är tanken att en streptokockinfektion gör att immunförsvaret reagerar. Streptokocker är bakterier och kan behandlas med antibiotika. Därför behandlas PANDAS ibland just med antibiotika.

Vad står förkortningarna för?

• PANS: Pediatric acute-onset neuropsychiatric syndrome
• PANDAS: Pediatric autoimmune neuropsychiatric disorders associated with streptococcal infections.

Hur får man diagnoserna PANS och PANDAS?

För att ställa diagnoserna PANS och PANDAS behöver vi göra en noggrann kartläggning av både psykiska och kroppsliga symtom. Vi kartlägger symtom på tvångssyndrom/OCD eller tics, och om symtomen beror på något annat, som en kroppslig eller psykisk sjukdom.

Det är trots allt vanligast att tvångssyndrom eller tics inte är kopplade till immunförsvaret. För att ta reda på så mycket som möjligt om dina besvär behöver läkare och psykolog samarbeta i diagnosarbetet. Blodprover och andra prover kan behövas för att utesluta andra kroppsliga sjukdomar.

Beror immunpsykiatriska symtom på inflammation i hjärnan eller autoimmun encefalit?

Det går inte att svara på den frågan ännu. Det finns inga entydiga belägg för att immunpsykiatriska symtom beror på inflammatoriska tillstånd i hjärnan. Det finns inte heller några prover eller tester som kan bekräfta om en person har ett immunpsykiatriskt tillstånd, PANS eller PANDAS. Men den forskning som BUP IP och andra bedriver är inriktad på att bättre kunna besvara den här frågan.

Vad gör man på BUP IP?

På BUP IP jobbar barnpsykiater, barnläkare, psykolog och sjuksköterska. Vi bedömer och behandlar psykiska symtom som oro, tvång, depression, ilska – eller om det är jobbigt i skolan eller hemma av något annat skäl. Ibland utreder vi om ett barn har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Tillsammans med en barnneurolog tar vi ställning till om vår behandling behöver kompletteras med immunologisk behandling.

BUP IP följer upp hur behandlingen fungerar, och om de psykiska symtomen minskar.

Vad gör psykologen?

Psykologen kartlägger, bedömer och behandlar vanliga barnpsykiatriska besvär som tvång, tics, separationsångest, oro och depression. Vi träffar både barnet och föräldrarna, ibland tillsammans och ibland var för sig.

Psykologer på BUP IP jobbar ofta med kognitiv beteendeterapi, KBT. Det går ut på att kartlägga problem och styrkor, och att träna tillsammans med patienten på det som är svårt. Ibland genomför vi tester för att kartlägga barns styrkor och utmaningar. Vi ger också stöd och utbildning till föräldrar.

Vad gör barnpsykiatern?

Barnpsykiatern på BUP IP är en läkare som är specialiserad på psykiska tillstånd. En psykiater bedömer barnets tillstånd genom samtal med barnet och personer i dess omgivning – genom observation, frågeformulär och enkäter. Barnpsykiatern gör en fysisk undersökning och beställer laboratorieprov, eftersom psykiska tillstånd kan bero på en underliggande kroppslig sjukdom.

Om det finns en underliggande kroppslig sjukdom kan barnpsykiatern i enklare fall behandla det på egen hand, men många gånger remitteras barnet till barnläkare för undersökning och behandling. Ibland fortsätter barnpsykiatern att ansvara för de psykiska komplikationerna till den kroppsliga sjukdomen. Barnpsykiatrer ansvarar också för de läkemedel man använder vid psykiska tillstånd.

Vad gör barnläkaren på BUP IP?

Många barn som kommer till BUP IP har kroppsliga symtom. Därför finns ett nära samarbete med barnläkare med barnreumatologisk och barnneurologisk erfarenhet på mottagningen. Barnläkaren undersöker barnen i vissa fall, och tar ställning till eventuell immunologisk behandling tillsammans med läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Barnläkaren arbetar också med att utreda om det finns andra kroppsliga sjukdomar som skulle kunna vara orsaker till barnets symtom. Om vi misstänker andra sjukdomar kan barnläkaren samarbeta med andra specialister i barnmedicin.

Vad gör sjuksköterskan?

Sjuksköterskan på BUP IP deltar i bedömningar och behandlingar och är ofta den man har kontakt med i telefon, för uppföljningar av medicin och andra insatser.

Vilka behandlingar kan behövas?

Den vanligaste behandlingen på BUP IP är psykologisk behandling. Det kan vara kurser, föräldrastöd, samverkan med skolan eller KBT-behandling för ångest, tvång eller depression. De här behandlingarna ges oftast av psykolog eller sjuksköterska.

De flesta patienter med immunpsykiatrisk problematik får också något läkemedel mot sina psykiska symtom och antiinflammatorisk medicin för immunförsvaret. Det är vanligt med sömnmedicin, antidepressiv medicin och medicin för till exempel tics eller ADHD.

Den vanligaste antiinflammatoriska medicinen på BUP IP är NSAID-preparat. Det är den immunmedicin som man enligt riktlinjer ska börja med. De flesta får god effekt av den. Om det finns en infektion som behöver behandlas skriver läkaren ut en antibiotikakur under två veckor.

I vissa fall kan barnläkaren efter det ta ställning till andra antiinflammatoriska behandlingar, med kortison eller IVIg.

Vad är NSAID?

NSAID är en engelsk förkortning för Non-steroidal anti-inflammatory drug. Det är en medicin som kan hjälpa till att dämpa inflammation i kroppen. I dessa fall skulle det kunna bidra till att påverka de immunpsykiatriska symtomen. Eftersom NSAID innebär risk för magkatarr och magsår skriver vi alltid recept på magskyddande läkemedel till en patient som får NSAID.

Vad är kortison?

Kortison är ett läkemedel som minskar inflammationer och hämmar immunförsvaret. De korta kurerna som oftast används på BUP IP innebär liten risk för allvarliga biverkningar. Det kan hända att man under en pågående kortisonkur kan få känslomässiga symtom som upprymdhet, lättretlighet, ångest och sömnstörning. Dessa tecken brukar gå tillbaka efter avslutad behandling.

Vad är IVIg?

IVIg är en förkortning för intravenöst immunoglobulin. Intravenöst betyder att man injicerar direkt i ett blodkärl. Man kan ibland också injicera direkt under huden – det kallas då subkutant immunoglobulin.

Immunoglobulinbehandling används för immunbristsjukdomar hos personer som saknar eller har för liten egen produktion av antikroppar, och därmed har risk för allvarlig infektion. Immunoglobulinbehandling kan också ha en antiinflammatorisk effekt, men den exakta mekanismen är okänd.

Det finns i nuläget inte något starkt vetenskapligt stöd för IVIg-behandling vid immunpsykiatriskt tillstånd, och det är inte klarlagt hur IVIg fungerar vid dessa tillstånd. Ibland provas dock IVIg vid behandlingsförsök av immunpsykiatriska tillstånd.

Hur vet man om behandlingen fungerar?

Vi utvärderar alla behandlingar genom att träffa barnet, ställa frågor och prata med föräldrarna. Alla som är patienter hos oss får också fylla i formulär för att vi ska kunna följa hur barnet mår. Ibland får skolan fylla i formulär. Vissa formulär och intervjuer är inriktade på speciella symtom, till exempel tvång eller depression. Andra är generella frågor som handlar om hur barnet fungerar i vardagen.

Målet med våra behandlingar är att barnet ska må så bra som möjligt, kroppsligen och psykiskt. Barn som mår bra brukar ha en skola som fungerar bra och där barnet trivs, en meningsfull fritid, kunna äta och sova bra och trivas hemma i sin familj.