Vad händer på BUP?

När man kommer till BUP behöver vi ta reda på hur man känner sig just nu och hur allvarliga tankarna på självmord är, det vill säga vi gör en bedömning. Det gör vi för att ta reda på vilket stöd vi behöver ge akut och vilket stöd som behövs på längre sikt.

 

Så går bedömning av självmordstankar till

För att ta reda på hur allvarliga självmordstankarna är och hur vi kan ge hjälp kommer vi att ställa många frågor. Vi kommer bland annat att fråga vad som får en att tänka att man inte orkar leva, hur länge man har känt så och hur mycket och ofta man tänker på självmord. Man får även berätta om sin livssituation, till exempel hur relationen till familjen och kompisar ser ut, hur det fungerar i skolan, och om det har hänt något särskilt den senaste tiden som har fått en att tänka att man inte orkar leva.

I de flesta fall är det bra om föräldrar kan vara med under mötet, eftersom det är viktigt att de får veta hur de ska hjälpa till att ge stöd på bästa sätt, men det kommer också att finnas tid till att få prata enskilt med behandlaren om man vill.

I slutet av mötet bestämmer vi tillsammans om man ska fortsätta att komma till BUP eller hur man ska få fortsatt stöd och hjälp.

 

Så får man stöd och hjälp när man tänker på självmord

Om man har kommit till BUP med självmordstankar brukar man behöva komma till oss flera gånger. Man kan då ha en ganska tät kontakt med oss så att läget stabiliseras och inte försämras igen. När vi träffas får man berätta mer om det som är svårt i livet och vi hjälper till med att hitta sätt att klara av de situationer då livet känns tungt.

Det är viktigt att ha stöd och förståelse från omgivningen för att kunna må bättre. Därför vill vi att föräldrar och andra viktiga personer runt en ska vara delaktiga i behandlingen. De får berätta hur de uppfattar situationen och vi på BUP kan vägleda dem i hur de kan ge stöd på bästa sätt. Sedan får man också prata med en behandlare enskilt om man vill.

Förutom samtal kan det också vara aktuellt med någon annan sorts behandling. Vilken behandling vi föreslår beror på vad som är orsaken till att man mår dåligt och vilka problem man har i kombination med självmordstankarna. Många som tänker på självmord lider också av depression. Då får man en behandling som hjälper mot depressionen. Andra får behandling anpassad efter andra problem som också är vanliga när man tänker tankar om självmord, till exempel ätstörningar, ångest, självskadebeteende eller ilska och utbrott. Man får vara med och bestämma tillsammans med behandlaren och sina föräldrar hur behandlingen ska läggas upp.

 

Kan man bli inlagd?

I de allra flesta fall lyckas vi tillsammans vända den akuta risken under det första mötet. Om man har ett fungerande stöd omkring sig från föräldrar eller andra nära personer brukar det vara bäst att få åka hem igen tillsammans med dem. Sedan fortsätter vi att ha kontakt för fortsatt stöd och hjälp.

Ibland händer det att man behöver mer stöd och hjälp. Då kan man rekommenderas att stanna över natten på vår BUP-klinik, ofta tillsammans med en av sina föräldrar. Dagen efter samlar vi familjen och andra viktiga personer som finns runt den som har blivit inlagd. Det kan vara släktingar, personal från skolan, annan BUP-personal som man har kontakt med och ibland socialtjänsten. Då går man igenom vad som har hänt och vad som behöver göras för att situationen ska bli bättre. I de flesta fall hittar man en planering som innebär att man kan vara hemma, men i enstaka fall kan man behöva läggas in på BUP-kliniken. Det beror framför allt på hur mycket skydd man behöver runt omkring sig när man mår som sämst.

Fråga BUP
Våra senaste frågor och svar

Länktips

Till Självmordslinjen kan man ringa, mejla eller chatta anonymt med volontärer dygnet runt. De ger stöd och vägledning både till unga som mår dåligt och till anhöriga. 

Självmordslinjen