Känner mig som världen värsta dotter

Hej.
Jag har skärt mig och mått så jävla dåligt i skolan att jag förstörde mitt sista år i 9:an . Jag mådde dåligt pga min pappa. När jag var inte ens två lämna han mig min syster och vår mamma och han försvann i 3 år sen träffa vi han då och då i 7-8 år. Det kunde gå ett år innan vi sågs. Han kunde lova massa saker och sedan bara skita i dem och lova nåt annat. Jag har drf väldigt svårt att lita på någon nu efter allt det. Jag bröt min kontakt med honom nån vecka innan jag började 9:an och pratade inte med honom eller såg honom för jag hatade han för allt han har gjort mot mig. Nu under sommaren börkade jag träffa han lite smått, och jag fick veta att hans hjärtproblem är tillbaka och han hade det innan och då var jag där men nu har jag inte varit det. Jag fick veta att han har varit på sjukhuset för hans hjärta gjorde ont. Jag såg honom i veckan och jag såg på honom att han hade jävligt ont och jag mår nu bara sämre, känner mig heöt jävla skyldig för jag kunde önska att han skulle få lida för allt och jag hatade verkligen han. Jag har börjat skära mig igen för jag jag är en helt värdelös människa jag gick rumt och hoppades att han skulle lida och nu gör han det. Jag är bog världens värsta dotter och människa.

Manda.J

BUP svarar:

Hej Manda!

Tack för ditt brev och jag vill börja med att säga att du absolut inte är skyldig till din pappas sjukdom! Han har svikit dig under din uppväxttid på flera sätt och du har all rätt att känna både besvikelse och ilska. Det känner alla barn som varit i din situation och det är en alldeles naturlig reaktion.

Du skriver att du önskade att han skulle lida för du hatade honom verkligen. Sedan tänker du att önskningarna har blivit uppfyllda eftersom han nu i verkligheten har så ont i hjärtat. Det är vad man kallar magiskt tänkande: man tror att det man tänker blir verklighet. Så är det inte! Barn tänker ofta på det sättet och det tänkandet kan finnas kvar också uppe i vuxenlivet - framför allt då man råkar in i livskriser och inte känner sig så stark.

Du är verkligen inte världens värsta dotter och människa, men du är en dotter som ofta med all rätt blivit djupt besviken på sin pappa. Det är nu sorgligt att din pappa blivit sjuk men själva insjuknandet har orsaker som inte alls hänger ihop med dig.

Jag hoppas nu att du kan börja ta hand om dig och se det värdefulla i dig vilket din pappa kanske inte förmådde under din uppväxttid. Du har livet framför dig och fundera över vad du hoppas och vill få ut av det som är positivt. Försök att sluta att skära dig med en gång eftersom det endast ger fler problem. För att få hjälp med det så kan du gå in på www.shedo.org

Du har också möjlighet att söka dig till närmaste BUP-mottagning för att få en samtalskontakt. Du kan då be din mamma ringa dit och beställa tid. Om det passar dig bättre så kan du på egen hand söka upp kuratorn på din skola.

Tänk på att du är värd att få hjälp och hoppas du får den snart!