Vill och vill inte ta hjälp

Hej, jag vet att det är fel av mig som skriver här men jag känner att jag måste. 

Jo, ganska nygligen kom min tid till slut, två års längtan, jag hade förberett dag, datum, tid, schema och mer. Men jag misslyckades och nu är allting värre, jag klarar knappt av någonting utan att tanksarna tar över. Fast igår kände jag mig ”glad” men hade tankarna i huvudet hela tiden, och idag känner jag mig ännu sämre än förr. 

Jag är fortfarande självmordsbenägen och jag har planerat ett nytt datum. 

Saken är att jag kan verkligen inte berätta för mina föräldrar eller vänner, jag vill ha hjälp men ändå inte. För hon som sitter uppe i min hjärna säger nej och varför dka jag berätta för de om jag gör de en tjänst? 

Hjälp mig..

Anonym

BUP svarar:

Hej!

Du är djupt förtvivlad, förstår jag. Vad som gör att du är så mycket förtvivlad framgår inte av dina rader, men din sista mening antyder något. Det antyder att du tror att du gör en tjänst till dem som står dig nära - dina föräldrar och dina vänner - om du inte finns. Vet du, det här är en vanlig tanke som många människor, vuxna och barn tänker när de är nedstämda, deprimerade. Men det är nedstämdheten eller en möjlig depressionen som säger det, det är kanske "hon i din hjärna" som du själv formulerar det.

I denna bild ingår också att man - liksom du i nuläget - både längtar efter att få hjälp, att må bra, att hitta glädje men är tveksam till det och vacklar, tvekar, tänker kanske att det inte är värt. Men det är det! Du är värd det, en ung tjej som har alla chanser i världen att få ett bra liv. Kämpigt, säkert, men det går även om du just nu inte ser dessa möjligheter. Och just på denna punkt kommer vi till det som är avgörande för dig: någon annan måste hjälpa dig att börja se det som du inte kan se i den mörka tunneln du befinner dig i.

Vem kan det vara? Hur kan du besegra din tvivel inför att berätta för dem som är i din närmaste omgivning? En möjlighet är att först söka hjälp och stöd anonymt på vissa ställen på nätet. Inte var som helst, det finns tvivelaktiga nätsidor också. Det jag rekommenderar är självmordslinjen eller barnens rätt i samhället eller tjejzonen där man kan chatta med en "storasyster". På alla dessa ställen kan du berätta mer om din situation, dina bekymmer och få vidare råd och vägledning. Till ungdomsmottagningen kan du också alltid vända dig helt på egen hand, de möter många ungdomar med liknande tankar som du har.

Till sist vill jag säga att barnen brukar ha anledning till att inte i första hand tala med sina föräldrar när de har det svårt. Lika mycket vet jag också att barnen ibland underskattar vilken förståelse och hjälp de skulle kunna få av sina föräldrar om föräldrarna kände till problemen. Du kan också testa denna möjlighet, du kan bli kanske positivt överraskad.


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta