Vågar inte berätta

Jag kan inte sluta skära mig och vet inte vad jag ska göra. Jag vågar inte prata med en vuxen heller...

Emelie

BUP svarar:

Hej Emelie!

Jag tycker att det var bra att du skrev till oss. Ett steg i rätt riktning som förhoppningsvis leder till att du samlar kraft och mod och berättar för någon vuxen hur du har det. Det kan kännas som ett stort steg men ett viktigt steg. Det finns många kloka vuxna som kan hjälpa dig.

Är man i din ålder behöver man stöd, tröst och hjälp av vuxna. Det är vanligt att man är rädd för hur ens föräldrar ska reagera då man berättar hur man egentligen mår. Man vill inte oroa, inte göra sina föräldrar ledsna och kan vara rädd för att de ska bli arga. 

Bra att du ber om råd och det visar på att du inte vill ha det som du har det just nu. Jag har träffat många ungdomar som inte vill skada sig själv. Men inte klarat av att sluta på egen hand. Det är därför viktigt att du får hjälp. Du ska inte behöva hantera detta ensam.

Det som är hoppfullt är att det finns bra hjälp och få. På BUP kan man få hjälp. Som ett första steg behöver du berätta för dina föräldrar eller någon annan vuxen hur du mår. Dina föräldrar kanske har sett att du inte mått bra men inte vågat fråga?

Jag är övertygad att du vågar. Du kan ju ta med någon vuxen som stöd, då du berättar för dina föräldrar hur du mår.

Om det känns för svårt att prata med dina föräldrar eller någon annan finns det möjlighet att kontakta Tjejzonen, där du kan få stöd av en Storasyster.

 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta