Det känns som en ätstörning

hej! jag är en tjej på 13 år. jag har en fråga... okej, jag kan börja min lilla historia såhär. jag har varit överviktig som barn och jag går på konståkning 6 gånger i veckan, äter nästan inget kött(förutom kyckling och fisk) är 166/167 cm lång och väger nu XX kg på morgonen. men min fråga är: är jag för tjock? för mig vill jag gå ner till målvikten XX kg, men det känns som att jag ska få en ätstörning och aldrig kommer bli nöjd. mina föräldrar vet inte om att jag ibland spyr upp maten och jag mår jättedåligt på grund av de här. är jag överviktig för att vara 13 år? ska jag nå min drömvikt? är jag ful för att vara tjock? en kille i min klass har sagt till mig att jag är långsam på att springa på grund av att hur jag ser ut. många av mina kompisar är överviktiga och försöker få mig att äta socker hela tiden. glömde jag berätta att jag inte äter nästan något socker? 

tror du att jag behöver gå ner i vikt? jag vill gärna göra det och skulle det vara bra? jag har läst att så länge man är smal och äter bra så kan man leva ett långt och bra liv... jag vet inte vad jag ska göra?!?

snälla svara så snabbt ni kan

istjejen

BUP svarar:

Hej!

Så bra att du skriver till oss med dina funderingar. Jag förstår det som att du har börjat få mer och mer tankar på vad du väger, känner dig mycket osäker på om du är fin som du är och svårt att vara nöjd med din kropp. 

När man precis som du märker att du börjat göra; tänka mycket på sin vikt, få stark rädsla att väga för mycket, kanske ändrat på sin kost och mår allt sämre på grund av det här så kan det handla om begynnande ätstörning. 

Många i din ålder kan gå igenom en jobbig period när kroppen ändrar sig samtidigt som man kommer in i en fas i tonåren när man allt mer börjar tänka på hur man ser på sig själv och andra runt omkring sig. Det kan stundtals kännas väldigt svårt att gå igenom den här perioden.  

Många gånger så kan man må bättre om man kan vända sig till någon och prata och få dela alla de här tankarna och den förtvivlan som kan komma över en. Har du någon i din närhet som du kan ha förtroende för? Jag skulle vilja råda dig att prata med dina föräldrar om hur mycket det här tankarna på vikten stressar dig, kanske till och med att du skulle våga berätta att ibland har du mått så dåligt att du inte kunnat behålla maten.

Det vore bra om du kunde berätta det så dina föräldrar kan få en chans att förstå hur jobbigt du tycker det här är och hur dåligt du kan må. Du ska veta att du inte alls är ensam om att känna så här, och ha fått problem med maten och jobbiga tankar. Men det är viktigt att du får stöd och hjälp att förhålla dig till det här svårigheterna och komma ur den här problematiken. Det finns annars risk att de här tankarna utvecklas till att bli allt mer problemskapande för dig och kommer uppta mer och mer av ditt mående, din tid och energi. Så hoppas du bestämmer dig för att prata med dina föräldrar så snart som möjligt. Skulle du ändå tveka att ta det steget på egen hand så brukar man kunna få bra hjälp av sin skolsköterska eller skolkurator, både att prata om de här problemen som du kämpar med, få hjälp att prata med sina föräldrar när det behövs och få vägledning till vidare hjälp.

Lycka till!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta