Litar inte på mig själv längre

Okej, är så jävla rädd.

Jag litar inte på mig själv alls längre.

Jag vill bli inlagd, på sluten vård, få någon som kollar över mig hela tiden, hamna i fängelse, VAD SOM HELST JAG VILL BARA HA HJÄLP!!!!

Har försökt ta mitt liv för andra gången, skär mig och skadar mig regelbundet, och det går inte en enda jävla dag utan att jag planerar mitt egna självmord.

Jag har kollat upp all info som finns, vet exakt vad jag ska göra.

Så fort något liiiitet händer, att en kompis skämtar om något eller vad som helst, blir jag stött och tänker direkt "okej skitsamma, jag drar till tågstationen efter skolan och hoppar".

Jag har tänkt ut mitt självmord I DETALJ, och ja jag har bestämt ett datum.

Den 15 februari, en månad efter min födelsedag.

Då tänker jag ta mitt liv.

Har skrivit en lista, med olika sätt att dö, smärt skala, svårighetsskala och så vidare.

Jag går hos Umo.

Om TVÅ VECKOR ska dom göra en utredning på mig, och sedan ska dom försöka skriva en remiss till BUP.

Men detta kommer ju ta kanske en månad eller något, innan jag får komma till BUP.

Då kanske det inte ens finns tid och jag får vänta ännu längre.

JAG KAN INTE KONTROLLERA MIG SJÄLV LÄNGRE!!

Inte mina tankar, mina handlingar eller något.

Jag är så jävla rädd.

Och jag vet, att får jag inte hjälp nu, så fort som möjligt och ofta, så kommer jag inte finnas längre.

Snälla, snälla hjälp mig.

Jag vill inte mer.

Någon måste se till mig. För annars kommer jag råka göra något riktigt, riktigt dumt.

Idfc

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Det är ett förtvivlat brev. Jag förstår att det är skrämmande att känna att du själv inte längre har kontroll och att du när som helst kan ta ditt liv fast du egentligen inte vill det. Du verkar helt besatt av att tänka på ett framtida självmord men också en panisk rädsla att du ska göra det. Det är bra att du känner rädslan och vill få hjälp nu på en gång. Jag tror ändå att du kan mobilisera lite kontroll. Att skriva till oss var en medveten handling för att få hjälp att inte ta ditt liv. Eller hur? Du har fortfarande förmåga att värna om dig själv och ditt liv och det är bra.

 Jag undrar hur mycket din kontakt på UMO känner till om det du nu beskriver? Och dina föräldrar, vad vet de? Jag tycker du ska berätta både för dina föräldrar och UMO vad du beskriver i detta brev. Du kan visa brevet om det känns lättare. Det finns alltid möjligheter att bli inlagd eller på annat sätt få mer hjälp så du kan känna dig tryggare med dig själv. Jag håller med dig att om man mår så dåligt som du gör då blir det svårt att vänta så länge som du beskriver och det tycker jag inte att du ska behöva göra. Det finns akut hjälp att få på BUP. Så berätta om dina planer och din rädsla för din kontakt på UMO och /eller dina föräldrar så de kan ta kontakt med BUP omedelbart. Jag håller helt med dig. Du ska inte behöva vänta så länge när du mår så dåligt som du beskriver.

Det är alltid bra att prata med någon när man mår dåligt och är rädd för sig själv. Du kan ringa Bris Tel.116111 och prata med en kurator anonymt eller du kan ringa Mind – självmordslinjen. De är vana att prata med ungdomar med självmordstankar.

Tack för ditt brev! Berätta genast för någon vuxen som kan hjälpa dig få akut(genast) hjälp!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta