Det finns ingen hjälp att få

Hej! Jag blev akut skickad till bup för lite mindre än ett halvår sen. Min kurator blev orolig för mig eftersom jag kom dit en dag och berättade hur dåligt jag faktsikt mådde och hur nära jag var på att ta mitt liv. Hon blev väldigt chokad eftersom att hon tydligen inte visste att jag fakstikt mådde så pass dåligt då vi har haft kontakt innan. Det är mycket jag mår dåligt över och det är nästan omöjligt att sammanfatta i det här mejlet. Men när jag då kom till bup akut träffade jag några personer samtidigt och vi pratade. Vi kom överens att först ta itu med mitt tvångs beteende och sedan ta nästa steg, som är terapi. Så nu får hjälp för mitt tvång. Men jag vet inte när jag blir frisk? Allt går rent ut sagt åt helvete och det känns som att jag aldrig kommer bli frisk. Tänk om det tar mer än ett år. Och det är då jag ska börja få hjälp med anda saker. Jag kommer inte kunna vänta så länge innan dess har jag då tagit mitt liv. Jag är ganska djupt deprimerad varje dag och det är hemskt att må såhär dåligt. Jag är även orolig att jag aldrig kan få hjälp. Jag tror inte så mycket på terapi då jag vart och pratat med olika psykologer men inget har hjälpt. Jag kommer aldrig bli frisk. Och det är även så mycket olika saker som får mig att må såhär dåligt och jag är rädd för att jag inte riktigt kan sätta orden på vad,även fast jag vet det själv, då kommer jag aldrig bli frisk. Jag känner mig också psykisk sjuk, jag har gått igenom svåra saker och mår verkligen inte bra av de förstås, sen så tar jag ut det på min mamma. Vi bråkar hela tiden, jag slår henne och blir helt hysterisk och det går inte ens att beskriva. Min mamma har väll inte heller vart en sån bra mamma när vi bråkar. Det här kommer jag aldirg kunna prata om tänk om de skulle sära på oss två, det skulle kanske göra så jag skulle må ännu sämre och min mamma då? Det finns egentligen ingen mening att fortsätta leva, jag har förlorat allt min pappa, jag har ingen i min familj som verkligen bryr sig om mig, inga vänner som tycker om mig. Har bara min mamma, hon är verkligen den enda personen jag har i mitt liv. Och våran relation är så skadad, jag vill förlåta henne för allt som vart, hon är ju den ända som älskar mig och om jag förlorar henne är jag helt ensam och då hade jag inte levt en ända dag till. Men det är svårt att gå vidare framförallt då jag ALDRIG kommer kunna förlåta mig själv. Jag vet att det inte bara är mitt fel, och framförallt när jag inte vart frisk och är fortfarande inte det. Men det hjälper inte, jag hatar mig själv för det här. När jag säger till mamma att jag är så avundsjuk på hennes vänners barn, hur fin relation de har till sin mamma. Deras mamma bara kan komma och krama de och ja de har verkligen en kärleksfull relation med varandra. Då säger hon alltid, men de har inte bråkat lika mycket med sin mamma som du, och ja kan inte förklara hur hon fortsätter det ordagrant men hon säger det på ett sätt att man förstår att hon menar att våran relation är skadad och aldrig kan bli som förr igen. Hela jag är skadad, jag tror ingen kan förstår hur jag mår. Att känna sig helt ensam och inte ha en ända person gör så ont i hjärtat varje dag, jag orkar inte lida mer. Jag vet inte varför jag skriver hit egentligen för jag vet att det aldrig kommer bli bra,jag vill bara få ut mina känslor. 

Nallen

BUP svarar:

Hej Nallen!

Det är ett förtvivlat brev du skriver till oss, det är så gripande att läsa det. Jag förstår att mycket hänt dig och allt kan jag inte svara på här. Men jag får en del tankar som jag ska skriva om, hoppas att du kan använda dom på något sätt.

Det känns förstås hopplöst att du inte tycker att tvångsbehandlingen hjälper och att du inte tror på terapi. I en terapi behöver man ha både ett hopp om hjälp och att man kan lita på sin behandlare. Jag tror att du har ett hopp – i alla fall ett litet någonstans – eftersom du skriver till oss. Litar du inte på behandlaren? Eller känner du dig låst av att ni gjort en överenskommelse att ta itu med tvånget först, fast du nu inte tror att det hjälper? I så fall är det jätteviktigt att du pratar med din behandlare om det, man kan ändra överenskommelser. Det är viktigt att vara uppriktig i en behandling, det är ju du som ska ha hjälp. Behandlare är inte rädda för starka känslor eller reaktioner, vi är utbildade och har erfarenhet av att det är just detta som terapin handlar om.

Men kanske är det just nu inte terapi som skulle hjälpa dig mest. Terapi fungerar inte alltid och inte för alla. Då behöver man leta andra alternativ som gör det möjligt att leva vidare på ett drägligt sätt. En del har hjälp av annat, kanske möjlighet att arbeta eller göra prao med handledning. Finns det något du gillar och som ger dig lite andrum och avkoppling? I så fall är det kanske skolan och studierådgivningen som skulle kunna vara till hjälp.

Jag förstår att du är fruktansvärt besviken över din familj. Trots att du vet att din mamma älskar dig så har hon inte varit någon drömmamma i konfliktsituationerna. Jag vet för lite och kan inte försvara henne, men jag tänker att hon också blivit märkt av de svårigheter som har funnits.

Så som du beskriver dina och din mammas strider så skulle jag föreslå att ni tar kontakt med socialtjänsten, om ni inte redan har det. Där finns familjerådgivare som har stor erfarenhet av konflikter i familjer. Om ni tar kontakt med soc själva för att ni vill ha hjälp med er relation så tolkas det som att ni är angelägna att behålla varandra, och inte att komma ifrån varandra. Hjälp från soc handlar inte om terapi, men man behöver också där ha förtroende för sin kontakt för att få effektiv hjälp.

Du vet att allt inte berott på dig. Och att din mamma bakom mycket annat älskar dig och att du skulle vilja förlåta henne.

Din förtvivlan över läget, din förmåga att beskriva och att du trots allt skulle vilja förlåta din mamma är styrkor. Jag vet inte om du kan bli frisk men det går att må mycket bättre.

Jag önskar att du kan se hoppet i detta och fortsätta din svåra och långvariga kamp.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta