Vill mer än att kunna leva

Hej, jag kommer strax att inte orka mer. Jag har börjat göra illa mig själv igen och jag har fram och tillbaka bulimi och ibland svälter jag mig. Jag har aldrig varit så panik slagen. Jag vill verkligen inte dö. Men jag är rädd att jag kommer försöka igen, tog överdos på depressiva och adhd tabletter när jag var 15. Jag har som sagt börjat skära mig igen,jag tror att det är ett slags rop på hjälp till min familj, men dom bryr dig inte. Som skriker på mig och jag får bara höra hur dum i huvudet jag är och att jag är hemsk i munnen när jag får anfall. Dom lämnar mig på rummet och drar när jag säger att jag ska ta livet av mig. Mitt liv utanför mitt hem är underbart, jag älskar att leva, så jag vill mer än allt kunna leva.

M

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev!
Det verkar så för mig att du har ett "delat" liv. Du mår hemskt dåligt hemma där du inte känner att din familj förstår dig och bryr sig. Det är det som får dig att skada dig och driver dig till desperation. Å andra sidan, i ditt "andra liv" utanför hemmet mår du alldeles utmärkt. 

Det är naturligtvis underbart att du har en frizon där du trivs med livet. Jag antar att det är när du träffar dina kompisar eller i skolan kanske. Men det fullt begripligt att man inte mår bra av att inte känna sig sedd och älskad i sitt hem av sin familj. 

Som jag förstår har ni haft problem hemma sedan länge. Jag antar att det var det som tidigare fick dig att skada dig själv och ta överdos av antidepressiva och ADHD medicin. Fick du dessa mediciner utskriva för dig själv eller var det någon annans medicin? Jag frågar detta för om det var dina mediciner utgår jag ifrån att du har haft kontakt med BUP eller annan vårdgivare. 

Mitt första förslag är att kontakta med den mottagning som du hade kontakt med. Om det då var BUP är det möjligt att de nu hänvisar dig till Ungavuxna- mottagningen. Du får i alla fall vidare hänvisning eftersom ditt problem med självskadebeteende har återkommit.

Ett annat alternativ är att du vänder dig till Ungdomsmottagnignen som har stor erfarenhet av ungdomar som skadar sig själva

Sen vill jag understryka att du absolut behöver hjälp. Du vet säkert av egna erfarenheter att det inte är ett bra sätt att skada sig själv. En lättnad som det ger i stunden leder inte vidare till problemlösning. På ett sätt är du friare idag att söka och få behandling eftersom du nu är myndig.

Det är mycket tröstande och hoppingivande att du har förmågan att hitta glädje i ditt liv! Förtroliga samtal med vänner eller andra vuxna i omgivningen underlättar mycket. Det är viktigt att du kan tala med någon när de mörkaste tankarna kommer,istället för att göra något självdestruktivt!

Ytterligare en lösning, tills du får en direkt samtalskontakt, är att du går in på tjejzonen.se där du kan få en chattsyster som du chattar med istället för att du går mot din egen kropp. Det är viktigt att du behåller och stärker dina tillgångar som du har i ditt liv. 

Ta hand om dig!