Har det jättejobbigt hemma

Jag har det jätte jobbigt hemma. Både min mamma och bror har sagt att de vill att jag ska dö. Min mamma och mormor skriker på mig såfort jag inte delar samma åsikter som de. De dricker mycket och blir helt galet arga när man påpekar det. De bryr sig inte ett dugg om mig och de bryr sig inte om hur de går i skolan för mig. Min mamma har örfilat mig och idag slog min mormor mig med något hårt föremål. De skriker på mig varje dag och säger hur misslyckad jag är, hur det är mitt fel att den här familjen är förstörd, att jag bestämmer hela tiden men gör ingenting själv, att jag är självisk och dum i huvudet..ja det va några få kommentarer jag får av många fler varje dag. Min bror sköter inte skolan och de vägrar göra något åt saken, men när jag väl försöker göra något åt det skriker de på mig och säger att jag sluta ska bestämma över alla i huset. De skriker på mig bara för att jag säger vad jag tycker. De säger varje dag att jag är den onormala, och det är mig de är fel på, och att hela familjen hatar mig. Sen jag kan minnas har de behandlat mig dåligt och jag har alltid varit de svarta fåret i familjen". Men de senaste 2 åren har det bara varit för mycket. Det blir bara värre och värre varje dag. Jag mår så dåligt av allt det här. Inte för att jag tror på det de säger till mig. Jag vet att de inte är sant men jag orkar ej lyssna på det längre. Jag kan inte fokusera på mina studier när jag mår så dåligt. Min pappa lever inte så jag har ingen. Jag hinner inte ens med plugget så jag kan inte börja jobba och flytta ut. Jag vill bort från den här familjen men jag är så rädd att lämna mina syskon här för att jag är rädd att de blir hjärntvättade. Jag vill inte heller lämna mina djur här. Men jag orkar inte mer. Jag orkar inte bo kvar här. Jag kan sitta helg som vardag och gråta hela dagarna för att jag inte orkar och vet inte vad jag ska göra. Jag vågar inte berätta för mina kompisar, de skulle blir för mycket. Jag har ingen diagnos, men jag misstänker att jag är deprimerad. Jag kommer aldrig att må bättre i dehär huset. Det ända som får mig vara kvar på denna jord är mina syskon och mina djur. Jag vågar inte prata med någon om det här. Jag orkar inte mer snart snälla hjälp vad ska jag göra? 

Anonym88

BUP svarar:

 Hej!

Vad bra att du skriver till oss. Du verkar leva i en familj som inte fungerar som stöd och trygghet för dig. Istället är det du som försöker få familjen att fungera bättre och som får på dig de andras ilska på grund av att du visar på bristerna. Men du ger intryck att vara den mer normala som försöker ta ansvar både för dig själv och andra.

När vuxna dricker för mycket är det som barn svårt att få dem att sluta. De behöver hjälp av andra vuxna till det och de behöver framför allt kunna se problemen och själva vilja göra något åt dem.

Att du inte mår bra och inte orkar sköta skolan är inte konstigt i den här situationen.

Så vad kan du göra? Du säger att du inte vågar tala med någon om det här. Men du måste försöka ändå försöka göra det. Försök tala med någon vuxen om situationen, någon som kan hjälpa dig att åstadkomma en förändring. Dina syskon behöver det också. Du behöver en mer stabil hemsituation så att du kan koncentrera dig på skolan och på att också kunna ha roligt i livet.

Du kan ringa eller chatta anonymt med BRIS. Du kan också chatta anonymt med tjejzonen. Du kan tala med skolkurator, skolsköterska eller ungdomsmottagning. Du kan också själv kontakta socialtjänsten som är den instans som arbetar med sådana här svårigheter. Du kan läsa mer om hur socialtjänsten arbetar på kollpåsoc.

Försök att inte vara rädd!