Mår så dåligt över en händelse som jag ångrar djupt

Hej ! 

Jag mår så dåligt över en händelse som jag ångrar djupt. Jag ångrar det så mycket. Jag vill inte leva längre p.g.a. det som har hänt...Jag skäms så mycket. Hade jag kunnat vrida tillbaka tiden så skulle jag ha gjort det! Jag ältar & jag ältar. Men jag ältar bara för mig själv, när jag är i skolan vissar jag inte att jag mår dåligt. Jag har haft flera perioder då jag mått dåligt men jag tror att den här kommer vara permanent och det kommer resultera till att jag kommer ta självmord. Jag har så mycket läxor nu så det finns inte... Jag är rädd att jag snart kommer kollapsa totalt. Mina lärare, föraldrar vet om detta, men har ni några tips för hur jag ska kunna hantera detta och gåvidare  ? Tacksam för svar ! 

œuio

BUP svarar:

Hej!

Jag ser två viktiga spår att följa i ditt mejl; 
Det ena är att du får hjälp med den stress och press som är i skolan.
Det andra är att du får hjälp att prata om den händelse du ältar och skäms över.

Jag lider med dig och de svåra känslor du sliter med. Du verkar vara en person med en känslig sida. Det blir jobbigt just nu, men kommer att kunna vara en tillgång för dig i livet. 

Att du går runt och visar upp en välmående yta kanske är oundvikligt, men det låter viktigt att du slipper vara ensam med det som finns därunder. Att du går runt och funderar så här mycket på egen hand bidrar ju till den stress som du också känner från skolan. 

De saker vi känner sådan stark skam över brukar kunna kännas enklare att prata om med någon utomstående. Kanske för att det är tryggt med tystnadsplikten som råder, eller kanske för att personen inte känner en från ens övriga liv.
Vi som arbetar med att möta unga som varit med om svåra saker är ju också vana att lyssna till allt möjligt och det kan kännas skönt med någon som inte blir förvånad eller dömande inför det som sägs.
En samtalskontakt där du får prata om skammen och som kan bli "ditt utrymme" så att du kan minska på ältandet som inte leder vidare. 

Jag vet inte vad din svåra händelse handlar om. Om du berättat för någon eller om det är något du bär på helt själv. Men det låter onekligen som att det håller på att äta upp dig.
Hur svårt det än kan kännas att prata om en händelse man skäms över så är det att just prata om det som brukar hjälpa. Att få in någon annans syn på saken kan kännas skrämmande men brukar faktiskt fungera precis tvärtom. Det är så lätt att vara hård mot sig själv. Gjort är gjort, nu behöver du hjälp att komma vidare. Hur kan de svåra tankarna tas om hand nu när lösningen med att vrida tillbaka klockan är omöjlig är något som ni tillsammans kan prata om. 

Var hittar du då en sådan här samtalskontakt? Jag ser tre alternativ: 

- Hos skolans kurator, där du också kan prata om den stress du känner i skolarbetet.

- På en ungdomsmottagning. Hitta närmaste mottagning på umo.se

- På BUP. Kontaktuppgifter finns på Bup.se

Vilket av de här alternativen som passar dig är lite beroende på vad det är för typ av händelse som du vill prata om och om du tycker att det känns bra att göra det på skolan eller inte. Du får fundera. Om det är så att du aldrig tidigare pratat om det och det är ett stort steg att göra det ansikte mot ansikte så kan du öva dig i att berätta anonymt via Killfragor.se

Och du, det är många som tagit sig igenom de svåraste av händelser. Ta hand om dig!