Vill så gärna ha hjälp!

Hej! Jag skriver till er för att jag känner att jag måste bara prata med någon just nu. Jo, jag är helt ensam i min skola, jag har inga kompisar eller något. Jag gråter varenda dag, ibland hemma och ibland på skolan. Jag vågar inte gå till skolkuratorn,eller till någon annan lärare på skolan, ifall om de ringer till någon psykolog eller något. Jag är deprimerad och har socialfobi, det är jättejobbigt. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har hört att jag ska gå till något slags terapi, men jag vet inte vad, och kan man göra det genom internet? Jag vet att denna fråga vart lite rörig, men hoppad att ni förstår ändå! Jag har börjat skära mig  med en sax, för att jag mår bara så jäkla dåligt. Snälla! Jag vill såå gärna ha hjälp! Jag vill kunna bli lite mer populär i klassen, istället för att vara utanför. Jag vill oxå sluta skära mig, men det går inte. Snälla,snälla Hjälp!

en tjej som mår sjuuuukt dåligt

BUP svarar:

Hej!

Vad bra att du skriver till oss, När man har social fobi så kan det vara svårt att prata med någon ansikte mot ansikte och då kan det vara lättare att skriva ner sina tankar.

Min första tanke är:har du varit hos någon psykolog någon gång eller hur kommer det sig att du är orolig för att kurator eller lärare på skolan ska ringa till en psykolog? De flesta psykologer är ju vana vid att det kan vara jättesvårt att prata med någon om sina problem och då kan de hjälpa till genom att ställa frågor för att underlätta. Ibland kan man också skriva till varandra tills man känner varandra bättre och det går lite lättare.

Det finns ett projekt med internetbaserad terapi mot självskadande, BIP ERITA, du kan läsa om det här på förstasidan. Men då har både föräldrar och tonåring kontakt med en psykolog via nätet.

Men, jag tänker att du också behöver hjälp att komma ur din ensamhet. Och då kanske du behöver börja med att träna lite på att prata/chatta med jämnåriga.

Du skulle kunna börja med att vända dig till tjejzonen där du kan chatta via nätet. De har också en "Storasystersverksamhet" där man kan ha kontakt med någon via Skype i upp till ett år. Du skulle kunna börja med det.

Jag vet inte heller om dina föräldrar vet hur du har det och hur ledsen du är över det?

Om du kan så tänker jag absolut att du skulle berätta för dem, så de kan stödja dig. Du skulle ju till exempel kunna visa dem ditt brev hit. Om det är en möjlighet så skulle de också kunna hjälpa dig att söka till BUP och ni skulle kunna gå tillsammans.

För du kan få hjälp både med att sluta skära dig och fundera över hur du kan göra med kompisar.

Gå inte ensam och grubbla, ta ett steg till, du har redan börjat genom att skriva hit!