Kan inte kontrollera min ilska

Hej Bup!

Jag är en tjej på 13 år som snar blir 14. Jag bor hemma med min syster och mina föräldrar. Min pappa är bortrest och jag har det ganska jobbigt i skolan och hemma. I skolan så kan jag inte koncentrera mig och de leder till att jag behöver jobba hemma. Men i mitt hus är det svårt att säga och stå upp för sina åsikter. Jag har en syster som säger/tjallar allt till min mamma och just nu är inte min pappa hemma så min mamma skriker på mig så fort jag säger något elakt till min storasyster då går hon till mamma och säger allt så jag får en utskällning av henne och de leder till att jag får tårar och börjar tänka på obehagliga saker. Jag lider av självmordstankar, men inte så att jag skär mig eller tar överdos tills man dör utan jag tänker mycket. De leder till att jag gråter mig till sömns och är ledsen hela tiden. Det här har pågått i 3 månader och mina tankar har funnits i 1 år nu men jag har inte försökt ta livet eller något liknande. Jag trivs absolut inte hemma och känner mig obekväm. Just nu är jag rädd, arg och ledsen. Jag har därefter adhd och kan inte kontrollera min ilska. Mina tankar har jag berättat till mina närmaste kompisar och ingen mer. Just nu trivs jag bra i skolan men det är mycket drama och jag har bråkat med en tjejkompis och min bästa vän som inte går i min skola. Skulle uppskattat svar och vad jag ska göra för att jag orkar inte mer.

BUP svarar:

Hej

Fint du skriver om svåra tankar. Man kan ha tankar om att inte vilja leva utan att det behöver betyda att man verkligen vill dö. Tankarna berättar för oss att något inte är OK men det är svårt att hitta ut ur problemet. Vi gör ofta det felet att vi försöker lösa våra problem i huvudet men det går inte att lösa alla problem med att tänka mer. Vi borde göra något på ett annat sätt istället för att tänka mer. För tankar är ju ändå bara tankar.

Jag tror att du och din familj skulle behöva hjälp från någon utanför familjen för att få ordning på det här.  Framför allt som du har ADHD och borde få stöd och hjälp med det.
Kanske att din familj och skolan inte riktigt förstår hur det påverkar dig och vad skulle behöva för att det skall fungera bättre för dig. Kanske att ni kan få hjälp där ADHD- utredningen gjordes? Jag tycker att du skall berätta för mamma att du inte vill ha det så här längre och att ni behöver hjälp.

Lycka till