Känner mig utanför och annorlunda

Hej

Jag bor i ett överklassområde och vantrivs. Har bott här sedan jag var 7 och är nu 16 så nio år. 

Så fort jag flyttade hit började jag bli mobbad, hade inte tillräckligt fint hus och fina kläder för att bli omtyckt. Jag började vid tidig ålder känna mig utanför och annorlunda. Detta har fått mig att må rent åt helvete och skita totalt i skolan. Jag har alltid kännt mig fångad, som att det inte finns någon utväg. Vilket det inte gör eftersom att det enda jag skulle kunna göra är att dö eller flytta, dö är mer sannolikt. Jag har haft självmordstankar sen innan jag var 12 år. Vet inte riktigt varför men jag hatar att känna mig svag och så har det alltid varit så jag har alltid lådsats som om jag inte bryr mig om något. inte om andra människor eller mig själv. Började Festa, röka, dricka och skära mig väldigt tidigt ca 13. på något sätt växte jag upp för fort antar jag.

Har gått första terminen av gymnasiet nu i stan. Skolan jag går på nu är verkligen inte en skola för snobbar och sånna som kommer från samma ställe som jag. Detta har gjort att det har blivit tvärt om, nu är det som att dom mindre rika som dömer mig för vart jag kommer ifrån och inte omvänt. Jag har hela mitt liv hört att jag antagligen har ADD eller ADHD vilket jag tror är sant efter som att alla symptom passar in perfekt. Lärare har under hela min uppväxt velat att mina föräldrar ska utreda mi men jag antar att dom hade fullt upp med att dricka vin och jobba så dom har väl inte brytt sig tillräckligt. Dom vet ingenting om mig absolut inget, jag vet att många säger så men i detta fallet så är jag säker för om dom hade vetat något så hade jag inte varit där jag är just nu. 

Allt jag vill är att komma bort, vet inte om det är från jorden eller bara min snobbiga förort.

Vet att detta inte riktigt är en fråga men snälla hjälp.

Thea

BUP svarar:


Hej Thea!

Du beskriver att du  länge känt dig utanför och annorlunda och andra  värderat dig negativt på olika sätt. Dina föräldrar har inte vetat om hur du känt dig. Det verkar som du varit alldeles för ensam  med detta.

I skolan har man trott att du har ADHD. Du tror det också. Hur påverkar i så fall det hur du känner dig? Och är det något som också  påverkar dina relationer till jämnåriga?

Om skolan tycker du bör utredas men dina föräldrar inte tar tag i frågan kanske skolan skulle ta upp det igen med dem. För om  du har sådana svårigheter är det viktigt att du får det stöd och den hjälp du behöver  både i skolan och hemma. Ditt självförtroende skulle också stärkas då. Det är annars lätt att tänka att man är dum  som inte klarar olika saker fastän det inte alls är så.

Och i förhållandet till jämnåriga tänker jag att det allra viktigaste är vem du är inte varifrån du kommer även om många kan se  till ytan först.

Du säger att du vill komma bort. Det låter också som du vill komma till någonting som mer och närmre kontakt med jämnåriga och kanske framför allt med dina föräldrar. Försök berätta för dem hur du känner dig. Kanske kan de ge dig mer förståelse och stöd än du tror.

Men det skulle  också vara bra för dig att tala med någon utomstående om hur du känner dig som skolkurator eller ungdomsmottagningen. Du kan också chatta på tjejzonen.

Lycka till!

Kanske skulle det också vara bra för dig att  tala med någon om hur du känner dig som skolkurator eller ungdomsmottagningen.

Det går också att få stöd via chatt från till exempel Tilia eller Tjejzonen.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta