Känner mig oälskad

Hej, är en tjej som är 14 år.

Jag behöver verkligen hjälp, då jag mår så himla dåligt psykist. Jag känner mig oälskad att ingen gillar mig, blir dissad av alla så kalade "vänner" men ser de inte som mina vänner då de dissar mig jämt. Min lillebror har Auotistm (vet inte hur det stavas men det är en diognos) och mina föräldrar tror att min andra lillebror också kan ha det så det är aldrig lugnt hemma och inte i skolan heller så mår piss var jag än är om det är hemma i skolan ellet bara i centrum/stan. Har haft tankar på att jag vill dö och har haft det i något/några år, har skadat mig någon gång och har tappat typ all min aptip och därför äter inget typ. Mina kompisar tror dessutom att kan ha ADHD för att jag stämmer väldigt bra in på symtomen men vågar inte kolla upp det. Jag vill bara dö då jag inte orkar med att vara ledsen hela tiden, bli dissad, bli sorrad och bli lurrad med att jag har vänner. Har gått hos koratorn på min skolan men har bara pratat om min bror då det andra är väldigt känsligt och jag inte har sagt det till någon och vill inte säga det till någon jag kommer möta då jag inte vill se på någon som då skulle veta att jag vill dö. Jag känner att det inte har blivit bättre av att gå till min korator men det kan ju vara för att jag inte har sagt allt. Borde jag säga allt? Jag vet inte vad jag ska göra? Vart jag ska vända mig? Om det ens finns något man kan göra eller om jag bara ska ta och dö. Den ända andledningen till att jag fortfarande lever är för att jag inte vågar ta livet av mig. Måste veta vad jag ska göra, det går inte en enda dag utan att jag är ledsel, gråter och önskar att jag bara kunnde dö. Känns som om ingen skulle bryr sig om jag dog iallafall och jag hatar typ alla då alla känns falska. Behöver hjälp och tips. Vad kan jag göra? Vill inte må dålig, vet att om jag fortsäter må dåligt så kommer jag göra något för jag orkar verkligen inte. Jag vill bara dö ner än nåt för att det för jobbigt att leva.

En depprimerad tjej som vill dö mer än nåt annat

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. 
Det kan vara tungt att ha syskon med stora svårigheter. Föräldrarna behöver ägna mycket tid åt dem och de kan bli trötta eller utmattade. I en sådan situation kan det lätt bli så att du som är äldst, mer välfungerande och har en större förmåga att fungera självständigt får ta mer ansvar - för både dina syskon och dina föräldrar - än du mår bra av. Och att du inte riktigt får det stöd och den uppmärksamhet du själv behöver av dina föräldrar. 

Jag tycker du ska berätta allt om hur du känner dig för skolkuratorn. Kanske kan hon hjälpa dig med att tala med dina föräldrar. Dina föräldrar och din bror med diagnos har säkert kontakt med BUP eller med habiliteringen. Där förstår man hur det kan vara att ha ett eller flera syskon med funktionshinder. Där kan man hjälpa föräldrarna och på habiliteringen brukar det finnas grupper för syskon där man kan få hjälp. 

Men börja med att berätta för skolkuratorn. Och försök också berätta för dina föräldrar om hur du känner dig, så att ni kan gå vidare.

Hur du känner dig är viktigt och måste tas på allvar!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta