Behöver hjälp med mitt självskadebeteende

Hej! Jag är 13 år och behöver hjälp med ett självskadebeteende som jag har. Under en ganska lång period har jag mått dåligt och jag vet inte varför riktigt. Jag vet att jag har det bra och att jag har en bra familj och vänner, men det är något som inte är riktigt bra med mig. Jag vet faktiskt inte riktigt när jag började må dåligt, men det kom i perioder. Under sommarlovet var jag för mig själv och hade ingen motivation att träffa folk, gå ut osv. Vet verkligen inte vad detta berodde på men jag kollade på Youtube varje dag för att på något sätt "fly" från mitt liv genom att följa andras liv på Youtube.Efter det har allt känts hyfsat bra fram till för några månader sedan. Jag började se på allt fel det är på mig, jämföra mitt utseende, mina betyg med andra och också tänka på allt jag inte har. Jag blev vegan för att gå ner i vikt och jag försöker hålla mig mer tillbaka eftersom att folk säger att jag är jobbig och konstig. För bara ungefär en månad sedan började jag skada mig själv, jag började skära mig i armarna. Det är svårt att beskriva hur det känns men det är ungefär som att skrika när man är arg eller som att skratta när man är glad, fast jag skadar mig när jag mår dåligt. Min nära vän F såg mina armar med tanke på att vi umgås så mycket. Hon vet att jag mår dåligt och så men hon ville att vi skulle gå till ungdoms mottagningen. Jag vill inte gå dit för att jag tycker att det är jobbigt att prata om mitt självskadebeteende och jag vill häller inte blanda in mina föräldrar i detta. Jag ville verkligen inte att F skulle se mina armar och jag vill inte ha hennes hjälp för att jag trodde att jag kunde klara det själv, jag trodde att jag kunde sluta skada mig själv. Jag märker att jag gör det ganska ofta och jag tror faktiskt att jag behöver professionell hjälp. Vad tycker ni att jag ska göra? 

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt eftertänksamma brev. Jag tycker att du ska söka hjälp men det finns kanske ett problem. Om man är så ung som du är blir det svårt att få hjälp utan att dina föräldrar är informerade när det gäller självskada och du skriver att det vill du inte. Om du ändå, vid närmare eftertanke, kan tänka dig att dina föräldrar blir informerade. Då är det bra. Prata med dina föräldrar eller skolkurator och be dem ta kontakt med BUP eller en vårdcentral.

 Om du absolut inte vill berätta om ditt självskadebeteende då kanske du själv kan sluta? Du har inte hållit på så länge och det är lättare att sluta i början än senare när det liksom blivit en vana och kanske enda sättet att hantera ångest. Du skriver att du trodde att du kunde sluta skada dig själv. Hur försökte du sluta? Gjorde du på något speciellt sätt? Det finns hjälp och tips hur du kan sluta på Shedo 

Det finns något i ditt brev som jag undrade över. Du framgår dels att du blivit väldigt självkritisk men också att ”folk” säger att du är konstig och jobbig. Jag undrar vad kom först? Om andra tycker man är konstig och jobbig är det kanske lätt att man börjar undra kritiskt över sig själv. Kanske är det här något som är värt att prata med någon om oavsett om du slutar att skära dig eller inte. Viktig fråga hur man ser på sig själv och hur man står sig i flocken. Så igen, jag tycker du ska söka hjälp. Du kan göra det på flera ställen. Kanske skolkurator är det enklaste? Annars finns ungdomsmottagning, vårdcentral kanske och BUP. Du kan också få viss hjälp på vägen genom att chatta på Tjejzonen.

Lycka till!