Komplex över nästan hela mig

Jag är en 16 årig tjej som har komplex över nästan hela mig .. det är otroligt jobbigt , för några månader sen började jag bry mig om att jag har håriga armar men ingen av mina vänner har nånsin lagt märke till det bara jag. Så jag bestämmde mig för epilera mina armar men det blir så jobbigt när det börjar växa ut .. hatar verkligen att ha mörkt hår. Ibland ser jag vissa tjejer som också har mörkt hår men dom har knappt nått hår på armarna alls dom kanske rakar vad vet jag men tror inte dom gör det men känner att det blir så orättvist .. funderar på att sluta att epilera och bara låta det vara får väl börja acceptera mig själv. Sen la jag också märke till att jag hade hår på överläppen det syns inte alls bara om det är ljust nånstans så kanske det syns lite och funderar på att noppra bort det för jag skämms hela ärligt .. Sen t.ex på brösten har jag lite mörka fjun också som jag stör mig på & på fingrarna men det rakar jag bort , känner mig som en kille ibland helt ärligt .. har även lite fjun på tårna alltså är detta ens normalt? Att ha hår på alla dessa ställen? Har sånt himla dåligt självförtroende pga detta & mitt utseende , ibland känner jag att jag bara vill ta livet av mig visst kanske lite fjantigt att säga så pga sitt hår men det är inte bara det , det är utseende osv också , jag känner mig så jävla ful ..

Tjejen med komplex ..

BUP svarar:



Hej och tack för brevet!

Jag vet att ditt brev berör många, även om komplexen kan vara över olika saker. Det är nog mer ovanligt med människor som är helt tillfreds och nöjda med hela sitt utseende. Kanske att det till och med skulle kunna ses som ett problem i sig själv. Du kan ju alltid Googla på myten av Narkissos som blev så förälskad i sin egen spegelbild att han tynade bort.

När jag läste ditt brev fastnade i för att du skriver ”komplex över nästan hela mig”. Jag är egentligen mer intresserad över vad du inte har komplex för, kanske till och med gillar hos dig själv?

Jag tror att det är en rätt allmänmänsklig egenskap att vi lätt ser felen hos oss, det vi vill rätta till men inte det som faktiskt är ok. Det är väl det som skönhetsindustrin och plastikkirurgerna lever på.

Tänk om du skulle utmana dig själv, ta en extra titt i spegeln och söka efter det du gillar med din kropp och ditt utseende. Kanske att du skulle hitta sådant du tycker om som du inte har tänkt på tidigare eftersom du varit upptagen av leta efter missprydande hår.

Som du klokt skriver ”att bara börja acceptera mig själv”. En del saker som är svåra att ändra på är det nog så. Dessutom gissar jag att ditt fokus på hårstrån mest gör dig olycklig och att du kanske missar sådant som skulle kunna göra ditt liv gladare. Ett sista tips: undvik att försöka dölja det du ogillar. Det är mycket vanligt ett den som ogillar något med sin kropp försöker hitta sätt att dölja det på. Bortsett från att den egna uppmärksamheten och upptagenheten av till exempel hår blir större, så brukar även andra människor ännu mer lägga märke till det du vill dölja. Det du gör för att dölja drar lätt blickarna till sig och gör det mer uppenbart.

Du kan ju alltid kolla på hur andra håriga personer gör, vilka du lägger märke till och varför.

Allt gott!