Måste målsman följa med?

Om jag vill utredas för adhd eller add, räcker det att min storebror (22år) följer med mig eller måste jag ha målsman? Känner inte att jag har mina föräldrars stöd till 100% i detta och tycker det är jobbigt att prata om med dem. Adhd går i familjen så det är inte konstigt om jag har det men mina föräldrar tror inte riktigt på mig.

tacksam för snabbt svar!

Ribz

BUP svarar:

Hej!

En utredning av ADHD eller ADD är en fördjupad bedömning för att ta reda på hur vi bäst kan hjälpa någon som mår dåligt för att det ska fungera bättre hemma och i skolan. Även för fördjupad bedömning gäller samma lagar och regler som vid annan kontakt med BUP. Vi avgör från fall till fall och tar ställning till vad som är bäst för den som är ung.

En del tonåringar tar själva kontakt med oss. Då vill vi oftast ha kontakt med föräldrarna också, men ibland vill inte den unge det. Grundsynen i vårt arbete är att föräldrar ska vara informerade om och ta del i sitt barns kontakt med BUP. Föräldrar har också rätt till det enligt lagen. Föräldrabalken säger att de har både rättighet och skyldighet att känna till att deras barn är patient hos oss.

Om man som ung själv tar kontakt med oss på BUP finns ändå möjligheten att få komma på åtminstone ett första samtal på egen hand. Om man sedan ska ha fortsatt kontakt avgör vi från fall till fall om det är möjligt att föräldrarna inte får veta. Då tar vi hänsyn till vad lagen säger och vad som är bäst för den som är ung. I vissa fall kan den som är ung komma till skada om föräldrarna får reda på BUP-kontakten. Då är sekretess mot föräldrarna nödvändigt.

Men för att kunna göra en fördjupad bedömning är det ofta nödvändigt för oss att få träffa föräldrarna. Till exempel kan det vara viktigt att ta reda på hur ens relation till föräldrarna ser ut och hur man har det hemma. Det kan också vara viktigt att ta reda på hur man var som liten och hur ens svårigheter såg ut då. Även om föräldrarna är med under den fördjupade bedömningen, får man som ung också prata enskilt med behandlaren om man vill. 

Låt inte din eventuella oro för dina föräldrars reaktioner hindra dig från att bolla frågan lite mer med oss som är vana vid att möta unga personer i liknande situation som din.

Gå vidare genom att prata med skolsköterskan eller skolkuratorn på din skola för att diskutera vad som skulle kunna vara bäst för dig.