Ska jag söka hjälp?

Jag har nu efter 5 år kommit underfund med att jag har ångest, socialfobi, lindriga tvångstankar och numera en hemskt lugn depression. 

Jag är obekväm med att prata om detta med mina föräldrar, mestadels för jag är fånig eller bara "blyg" som skolan sagt i alla år. 

Jag har på senare tid tänkt att komma till er men är osäker på om jag ens ska/ kan säga till mina föräldrar om det, om de skulle vara stödjande eller inte. Sen känns det som om mina problem inte fyller alla kriterier. Men det kanske är ångesten det med.

Hjälp mig att bestämma mig 

Förvirrad tjej

BUP svarar:

Hej Förvirrad tjej!

 Utifrån ditt brev låter det som du har varit ensam med dina tankar och din oro utan att kanske dela dem med någon.

 Utan att veta mera är det svårt att säga något säkert om hur stora dina svårigheter är och var det är bäst att söka hjälp. Men det är bra att du vill försöka ta itu med det som är svårt.

Du vill inte så gärna tala med dina föräldrar om detta för att du är osäker om de skulle komma att vara stödjande. Kan du ändå våga pröva?

Du eller dina föräldrar kan ta kontakt med BUP. Försök då berätta uppriktigt om dina problem.

Du kan också börja med att tala med tex skolkuratorn. Ni kan då tillsammans fundera över om du ska söka vidare till BUP.

Du kan också vända dig till ungdomsmottagningen.

Var inte blyg för att söka hjälp. Försök!


 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta