Mitt förflutna är alltid där

Hej jag är en 17 årig tjej. För snart ett och ett halvft år sedan förlorade jag min pojkvän i en trafik olycka. Han låg på sjukhuset nedsövd för skallskador i en vecka men förklarades hjärndöd..jag fick åka dit en kort stund bara för att få säga hejdå.. efter deb tiden sjönk jag riktigt lågt. Ett mirakel att jag är kvar idag, hade inget annat i tankarna än att åka upp till honom..

Alla lovade mig att det skulle bli lättare med tiden, att jag hade tur som fick säga hejdå men att vara där och se han bara ligga där.. vill få bort den bilden ur huvudet. Även om de är de sista minnet av honom. Jag blir inte bättre mår skit, saknar honom varje minut. Trött på att sakna honom och må dåligt. Jag fick en psykolog att gå till men hon fick mig bara bli arg och värre så ville inte vara kvar. Jag började med ett självskade beteende och det blev tillslut som tvångshandlingar. Ibörjan var det skönt och jag får ett slags lungt rus av det vilkt skrämmer mig. Jag har ny kille just nu som hjälper mig igenom allt. Men känner bara hans press för att få mig glad. Jag har klarat mig utan att göra något mot mig själv på över 200 dagar. Men vissa kvällar känner jag bara suget. Är livrädd för mig själv. Ska åka utomlands snart och mina tankar säger bara "när du kommer hem, inte nu folk kommer se" är jätte rädd för har varit så nära flera gånger. Vill inte falla tillbaka. Men när minnerna kommer eller mardrömmar om hur olyckan kan ha skett spelas upp blir det bara för mycket. Min lösning är att alltid göra saker, har alla dagar fullt upp. Har praktik, jobbar stämgning efter praktiken. Jobbae helger och är me min kille, bästs vän så fort jag har en minut över.Somnar till filmer för klarar inte av att vara själv, mina tankar dödar mig. Vad ska jag göra. Mitt liv är så bra det kan bli men det räcker inte, det förflutna är alltid där. Man ska inte behöva vara 15 år och gå på sin pojkväns begravning. Jag behöver hjälp.

$$

BUP svarar:

Hej,

Å vad du är ledsen, din sorg går rakt igenom ditt brev. Du har alldeles rätt i att sådant ska man inte behöva vara med om, inte heller som 17-åring.

Men nu har det hänt och du är kvar med ett stort och sårigt trauma. Du visar en stor kraft inom dig som kan hålla emot ditt sug efter självskadebeteende och att du orkar hålla dig sysselsatt med annat och fortsätta i skolan. Den förmågan är bra för när man plågas av trauma är det viktigt att kunna vila från de svåra minnena och tankarna ibland. Men vilan (de ständiga aktiviteterna) bör inte bli en flykt från dem. Sorg tar sin tid, även om man tycker att det borde vara över. Så det blir viktigt att låta sorgen och aktiviteterna balansera varandra i den växelprocess som man måste gå igenom. Det är ett av de olika sätt och faser som en traumaprocess går igenom.

Traumaprocessen brukar också innebära en period av ilska. Berättigad ilska över att det överhuvudtaget kunde få hända, mot orsaken eller orsakerna, om att man kanske inte kan veta vad som gjorde att katastrofen inträffade. Kan det ha varit det som hände hos psykologen?

Men att bearbeta sorg är krävande och kan ta lång tid. Det tar olika lång tid för olika personer, och för dig som var så ung så kan man verkligen tänka att det är en mycket svår och lång process.

Jag vill ändå förmedla till dig att de olika faserna som man behöver ta sig igenom är just ”steg på vägen”. De leder framåt. Du har nog mycket smärta kvar, men du kommer igenom. Till en tid då minnena av olyckan, sista besöket och av begravningen finns kvar men de gör inte lika ont längre och du har också alla dina fina och kärleksfulla minnen kvar.

Det skulle säkert underlätta om du hade kontakt med någon som har kunskap om traumabearbetning. Jag tycker du ska fråga efter det, på vårdcentralen eller via den verksamhet där du tidigare hade psykologkontakt. Jag bifogar också några brev som vi fått och svarat på tidigare.Och gå gärna in på ett par webbsidor: Vi som mist någon mitt i livet och Vårdguiden om sorgearbete.

Önskar dig varmt lycka till med din fortsatta sorgeprocess.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta