Har svårt att bli självständig

Hej bup! Jag har ett stort problem som bekymrar mig väldigt mycket. Jag har svårt att bli självständig. Har en mamma som har gjort allt för mig. Av henne har jag fått skjuts istället för att åka kommunalt. Hon har varit min inre trygghet. Jag söker bekräftelse hos henne. Allt jag gör vill jag att hon ska bekräfta. Tankar, beteende, allt. Men det blev värre när jag fick en ångestproblematik för två år sen. Då är hon där hela tiden och får mig att aldrig kunna hantera det själv. Då har det blivit att hon har skjutsat mig ännu mer och tagit hand om mig ännu mer. Nu på sista tiden har hon kommit till den insikten och hon börjar lämna mig. Hon säger "det är nyttigt för dig att bli självständig" Men jag är ju inte alls van vid detta. Det blir ett enda tomrum utan mamma. Hon har ju varit den som jag drivs av. Jag vet inte hur jag ska gå vidare med det här. Jag kanske inte beskriver det som nåt stort problem, men det är det verkligen. Det är svårt att formulera. Men jag vill frigöra mig från henne! Tänk den dagen hon dör.. Och det är inte normalt att leva med sin mamma hela livet. Jag måste klara av att bli självständig innan jag går under totalt. Innan mitt självförtroende blir totalt förstört. Vet du vart jag kan vända mig med mitt problem? 

Diamant

BUP svarar:

Hej!

Det är inte någon lätt uppgift som du nu står inför. Att bli självständig gentemot sina föräldrar kan vara en komplicerad process för många tonåringar. Det är naturligtvis en tillgång att ha en fin och förtrolig relation till sin mamma, det finns många som aldrig haft det.
Men du skriver väldigt klokt att det kanske var lite för mycket av det goda och att det nu slår mot ditt självförtroende och självtillit. Det är i alla fall inte alls för sent och det är också väldigt bra att även din mamma har kommit på vad nästa steg ska vara i din utveckling till en självgående vuxen. 

Det som kan vara knepigt är att en "avvänjning" från att ha varit helt och fullt omhändertagen inte sker i en handvändning, utan måste göras stegvis - så att säga "rätt portionerat". En radikal helomvändning skrämmer och skapar ångest, det ligger i sakens natur.

Att du är så klarsynt ger dig en mycket bra prognos. Du vet att du inte kan förbli beroende av mammas ständiga bekräftelser. Du har också viljan och motivationen att bli en självständig individ. Den andra förutsättningen för att du kommer att lyckas med det är att din mamma håller med och försöker stötta dig i denna själsliga separationsprocess. 

Det som återstår och som ni möjligen skulle behöva är en vägledning hur ni tillsammans kan reglera den svåra balansen mellan närhet och avstånd, behålla den fina relationen och ge dig utrymme att steg för steg träna på det man kallar frigörelse. 

Var kan du/ni få hjälp med det? Ett förslag från mig är att du själv vänder dig till ungdomsmottagnigen i din hemkommun. Fördelen med att du på egen hand tar detta steg är att det samtidigt är ett steg mot självständigheten. Någonting du gör utan din mamma, helt av egen kraft.

En annan tanke jag har är följande: du nämner att du för två år sedan fick någon typ av ångestproblematik. Du skriver inte om du då också fick hjälp på BUP eller någon annanstans eller du klarade det själv, möjligen med mammas hjälp.  

Ifall ni fick stöd och hjälp på BUP kan ni återuppta kontakten där, utifrån den problemformulering ni har idag. Men även om ni inte tidigare haft kontakt på BUP är det möjligt att din mamma eller du ringer och beskriver vad det är för svårighet du har idag och om ni kan få hjälp på mottagningen eller få hjälp på annat ställe.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta