Oro inför utbytesår i USA

Hej. Jag är en tjej på 17 år och jag har börjat må sämre och sämre nu på sommaren. Jag upptäcker mer och mer hur osäker på mig själv jag är och jag vet inte hur jag ska hantera det. Osäkerheten gäller främst i sociala sammanhang. Jag tycker det är jobbigt att prata med nya människor eftersom jag är superrädd för hur konversationen ska gå, att den ska dö ut, att jag säger något konstigt osv. Effekten blir att jag är väldigt tyst och tråkig när jag träffar nya människor. Jag kan inte visa vem jag är utan allt andra ser är en jävla idiot eftersom allt blir fel när jag inte kan sluta kontrollera mig själv i allt jag gör och säger. När jag försöker prata så tror folk att jag är helt dum i huvudet för allt jag säger är bara så tråkigt. All min humor försvinner och det är bara hemskt. Efteråt ältar jag igenom allt jag sagt och mår dåligt över det i flera dagar efteråt. Konsekvensen blir att jag inte lyckas få så många kompisar och jag känner verkligen att ingen vill ha mig, att jag bara är värdelös. Jag försöker bygga upp mitt självförtroende så att jag ska kunna skaffa vänner och så men det går inte. Hur mycket jag än försöker intala mig att jag är en bra person så går det inte. Jag kan seriöst inte komma på en enda bra egenskap jag har. Mår alltså sämre och sämre nu. Jag gråter nästan varje kväll och den här ständiga ångesten gör mig enormt orkeslös. Det jobbiga är att innan skolan slutade så mådde jag mycket bättre och mitt självförtroende var inte lika lågt, då bestämde jag att jag skulle åka på ett utbytesår för att jag ville uppleva något nytt och stärka mig själv som person. Men nu i och med att mina problem växer så börjar jag tvivla på om jag verkligen kan klara av det. Jag vill verkligen göra det, men om t.ex mina sociala problem skulle göra att allt går åt helvete där borta så vet jag inte vad jag gör. Det skulle kännas som ett enormt misslyckande och det skulle påverka mig väldigt negativt. Vet inte vad jag ska göra, det är ju snart dags för mig att åka iväg till USA och jag vet inte vad som händer om jag skulle avbryta processen.. Min familj har liksom redan betalat massor av pengar för detta och dessutom så VILL jag ju åka, vet vara inte om jag klarar det. Vet ni kanske något sätt jag kan hjälpa mig själv innan jag åker?

idioten

BUP svarar:

Hej!

Ångest och grubblerier kan verkligen kännas drabbande. Du sliter med social osäkerhet som kan ställa till det en hel del måendemässigt. Samtidigt är du uppenbarligen en stark och kompetent person som när du mår bra vågar utmana dig själv och hantera din vardag. Att anta utmaningen är jobbigt på kort sikt, men kommer i det längre perspektivet ge nya möjligheter. För som du skriver, du vill ju åka. 

Att du har börjat må sämre sedan skolan slutade för terminen går att förstå. Skolan ger en hög grad av struktur och dessutom är det inte konstigt att din oro inför att åka blir starkare när det närmar sig avresa. Anspänning, resfeber, nervositet -det finns många beskrivningar för det du känner just nu. Du är mitt uppe i ett virrvarr av tankar. Du ska ge dig iväg på ett äventyr och det är inte alls konstigt att det skapar många tankar och känslor. I detta virrvarr tror jag att du är hjälpt av att inte dras med för mycket utan att växla mellan att låta dig känna den oro som finns och att hålla blicken på målet, att åka iväg som du tänkt. Det är tufft att göra på egen hand och utifrån det du skriver så får jag bilden av att du håller många av dina tankar för dig själv. Det behöver inte vara dåligt, men jag tror att det kunde vara skönt för dig att dela en del av dina tankar och känslor med de du har omkring dig, precis som du gjort i detta mejl. Prata med dina föräldrar om både dina farhågor och vad som kan bli kul med att åka. Prata om din oro men var samtidigt tydlig med att du vill och ska åka. Det du behöver nu är ju någon som står bredvid dig i virrvarret av tankar och kan vara ett känslomässigt stöd såväl som en problemlösare. Hur kan du hålla dig aktiverad, göra saker du mår bra av och hitta en struktur på dagen som håller dig ifrån eller åtminstone tar dig ur de värsta orosstunderna?

Jag vill utmana den koppling som du gör mellan att du är osäker med nya människor och att det skulle innebära att du är värdelös. Det är lätt att vara hård mot sig själv, för hård. Vi har alla saker vi har enkelt för och saker som är kämpigare. När vi mår bra har vi enklare för att hantera våra bekymmer. Att ingen skulle vilja vara med dig låter som en orostanke du får. Det är en tanke, det betyder inte att den är sann. Vi vet ingenting om hur det kommer att vara i USA. Vi vet att du ville åka dit, och att det inte kändes lika jobbigt som det gör nu när du tidigare bestämde dig. Så påminn dig om äventyret, försök att slå dövörat till orostankarna och ta stöd från dina föräldrar. Låt inte din oro hindra dig från att uppleva nya saker!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta