Hur går jag vidare med min könstransformening?

Hej!

Jag är sexton år gammal och identifierar mig som trans. När jag först insåg att jag inte identifierade helt med könet jag blivit tilldelat vid födseln så försökte jag komma ut, be folk använda mitt valda namn och försökte medvetet att passera så mycket som möjligt. Jag trodde att det skulle bli rätt enkelt, att det bara skulle vara att berätta för alla hur det låg till och sedan skulle det vara bra med det. Tyvärr så var det inte så, och det visade sig att jag helt enkelt inte orkade med att behöva rätta folk när de sade fel namn eller pronomen. Jag orkade inte heller förklara hela identitetsgrejen för folk; jag ville inte att de skulle förstå utan bara att de skulle acceptera och gå vidare.

Så mitt försök att komma ut självdog lite. Jag slutade prata om det och jag tror att de flesta i min närvaro bara antog att det varit en fas eller något. Nu börjar jag dock känna att det kanske är dags för ett nytt försök. Jag vet inte om jag kommer klara det bättre nu, men jag tror inte att jag orkar låta bli (if that makes sense). Det känns som att jag måste komma ut, eller åtminstone få igång en utredning för att mitt liv ska kunna börja på riktigt.

Grejen är att jag är ganska utbränd just nu; jag håller liksom fortfarande på att samla energin att ens ringa till BUP och försöka få träffa en psykolog. Jag vet inte om jag kommer orka något av det här. Sist jag försökte komma i kontakt med en psykolog så ringde jag en ungdomsmottagning som sade åt mig att ringa BUP som i sin tur skickade mig till en annan ungdomsmottagning. Jag klarar inte av något sånt just nu.

Jag vill verkligen försöka må bättre; jag vill träffa en psykolog och jag vill få en könsidentitetsutredning men jag vet inte om jag orkar få igång det. Så jag undrar om det finns något lättare sett. Kan man anmäla intresse att träffa en psykolog på nätet eller något, i stället för att ringa? Finns det något sett att kommunicera med BUP som är litet smidigare?

Jag undrar också om det finns några resurser på nätet som jag kan vända mig till, typ forum för tonåringar som identifierar sig som trans eller chattrum för depression eller liknande. Det känns bara lättare att börja så än att behöva boka tider och gå och prata med en riktig människa.

Tack för svar!

(PS. Sist jag skickade en fråga till BUP fick den titeln "Mitt liv är hemskt och jag står inte ut" eller något liknande. Jag vet inte om jag får lämna requests för titeln, men något lite mindre dramatiskt skulle uppskattas)

M

BUP svarar:

Hej M,

 Så bra att du orkar hålla fast vid din känsla och behov av transformering, trots att det visade sig svårare än du trodde. Detta är inte en enkel process, inte ens i Sverige. Till och med många institutioner är ovana och har svårt att hjälpa till. Inte konstigt att du känner dig utbränd när det är så svårt för många andra att ta till sig och acceptera.

 Jag tror ändå att det kan vara bra att ta en paus. Du har känt på vilket motstånd du kommer att möta, och det behöver man vara förberedd på inför en så stor förändring. Ibland kan man behöva stanna upp, känna och tänka och samla ihop sig inför nästa steg.

 En bra förberedelse är, precis som du skriver, webben. Jag föreslår att du provar RFSL/Ungdom, som har en utförlig sajt och ger svar på många frågor. På transexualism.se kan också få mycket matnyttig information, det finns också ett forum där.  Än så länge är det ont om mottagningar som har utredningsteam, men dom finns i Alingsås, Lund, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå. Göteborg är på väg att öppna en också. Tyvärr kan man inte träffa en psykolog på nätet och BUP har heller inget annat öppet och lättillgängligt än just Frågelådan. Du har också Killfrågor (chatt vissa tider), Snorkel (om nedstämdhet, ångest och stress) och Barnens rätt i samhället (Bris).

 Du verkar mycket beslutsam om att du vill gå vidare och göra en könsidentitetsutredning. Innan du orkar kanske du behöver stöd och ”peppning” inför att fortsätta processen att komma ut och genomföra en utredning? Du har redan provat de mottagningar som ligger närmast till hands, men jag tycker det vore värt att prova igen. På BUP har du rätt till ett första och orienterande besök då du får tillfälle att berätta om din situation och inte behöva bollas mellan olika behandlare . Man kan också vända sig till vårdcentralen eller skolhälsovården. Du skriver inget om dina föräldrar, men dom är en mycket viktig del i hur du tar dig igenom denna process, och att hjälpa dig till rätt ställe.

 För en utredning behöver du en remiss och det kan du få på dessa ställen. Under utredningen har man också samtal om vad en transformering innebär och ifall man känner sig tveksam. Det är en lång procedur, men det känner du nog redan till. För lite allmän info om självbild och identitet så bifogar jag en av våra artiklar.

Det behövs många med samma styrka som du. Jag önskar dig varmt lycka till i din fortsatta process!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta