Kan utredningen leda till en annan diagnos?

Hej!

Jag har sedan 7-8 månader sedan påbörjat en utredning för om det är möjligt att jag har någon diagnos inom autismspektrumet. Jag hade under en period svårt att få vänner och var ofta ensam i skolan. Jag hade (och har fortfarande) svårt att vara på platser där det är mycket folk, ljud eller ljus eftersom det blir för mycket att koncentrera mig på. Då kopplas min hjärna typ bort från allt så att jag känner mig alldeles yr. Det var de två anledningarna till att jag fick tid hos en psykolog till att börja med. Fast när jag läser om autism på nätet känner jag mig inte alls igen mig. Det enda jag känner igen mig i är hur jag har svårt för mycket ljud och ljus och ur jag kan vara väldigt blyg och stel när jag pratar med folk och hur jag bara kan koncentrera mig korta stunder. Men jag har inget specialintresse och jag FÖRSTÅR vad som är typ rätt och fel och när människor är glada och ledsna. Tror att en av anledningarna till varför mina föräldrar trodde att jag hade autism är att jag kan säga saker som jag egentligen inte menar. Det är inte nödvändigtvis för att jag inte förstår att det är fel, utan för att jag har lite svårt att tänka efter ibland. 

Problemet är att jag inte vågar säga saker, inte ens till min psykolog. Då vet hon aldrig hur jag EGENTLIGEN tänker utan jag bara håller med om vad de säger eftersom att jag har svårt att fokusera på vad de säger och då är det enklare att bara nicka. 

Jag vill gärna få den hjälp jag egentligen behöver och kanske en diagnos som passar bättre in på mina symptom men det bara känns som att jag säger fel saker hela tiden som leder de in på fel spår.

Jag har därför två frågor;

- Är det möjligt att de kan komma fram till en annan diagnos under utredningen?

- Hur ska jag våga öppna upp om mina tankar hos psykolog så att jag inte får helt fel hjälp?

Det blev en ganska lång text men jag ville inte missa något.

Tanya

BUP svarar:

Hej!

Det är jättebra att du frågar oss om detta. Det är nämligen ett återkommande problem att ungdomarna som går på BUP av olika anledningar inte vågar ta upp en del av de tankar och frågor de tampas med.
Allmänt vill jag säga att man inte har så stor chans att bli rätt förstådd om man inte berättar hur det ligger till. Men du verkar veta det själv och därför frågar du hur du ska göra. 

Din första fråga är om man kan komma fram till en annan diagnos under utredningen än vad anledningen var för att överhuvud taget påbörja en utredning. Svaret är entydigt: Ja - det kan man i alla högsta grad.

En utredning görs för att undersöka en individs psykiska tillstånd. Utredningen börjar ju med en fråga om en diagnos och genomförs för att bekräfta eller avfärda om den stämmer på individen eller inte.

Det kan också hända att man avfärdar den diagnos som var utgångspunkten till utredningen,men kommer fram till en annan som bättre beskriver patientens tillstånd och problem. Detta är just huvudpoängen med en utredning.

Men det förutsätter att du inte bara säger lydigt ja till allt och inte håller tillbaka saker som du tycker inte stämmer för dig. Den person som utreder dig blir bara glad för att få höra din egen uppfattning. Det är helt avgörande att du säger, nej, jag känner inte igen mig i det och det, och också säger varför du inte gör det.

Men här kommer ditt andra problem in: du vågar inte säga det som du skulle behöva säga. Då har jag ett förslag: 

Dels kan du visa ditt mejl till oss för din psykolog, du kan även visa mitt svar för henne/honom. Du är så tydlig och kristallklar i dina formuleringar att det kommer att underlätta kommunikationen mellan er. Jag vill också säga att det alltid är möjligt att du, innan du går till besöket, skriver ner vad du vill säga och läser upp eller ger det till din behandlare.  

Jag vill också lägga till att en diagnos inte ställs bara utifrån ett visst antal symtom. Man kan ha de flesta symtom som finns med i en viss diagnos och ändå inte få diagnosen, för att symtomen bättre kan förklaras av andra omständigheter.

Och å andra sidan kan man få en diagnos även om man inte uppfyller samtliga kriterier. Det är en noggrann analys av livsomständigheter och symtombilden som är grunden till en fastställd diagnos. 

Det är oerhört viktigt att du försöker samla mod och ser till att allt som du tycker och tänker kommer fram i samtalen.
Du kan skriva väldigt bra och klokt, det kan vara en väg att välja.

Jag tycker du ska ta upp dina funderingar även med dina föräldrar. Riskera inte att du får en felaktiv diagnos på grund av att de som ställer diagnosen inte har fått en så fullständig bild av dig som möjligt. Detta ligger helt i ditt intresse.



Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta