Min mamma är sjuk

Hej,

Det finns något som har tyngt mig lite det senaste året. Jag vill få mer klarhet i hur saker och ting ligger till.

Min mamma är sjuk, en bipolär sjukdom är det. Jag vet inte hur länge hon har varit det. Själv fick jag reda på det för typ ett och ett halvt år sedan.

För ungefär ett och ett halvt år sedan befann hon sig i ett visst tillstånd, hon var ledsen och grät utan anledning, sa konstiga och dumma saker till oss i familjen, mest min morfar. En kväll så exploderade något, jag minns att hon skrek och grät på ett läskigt sätt, i rummet bredvid mitt, det var sent på kvällen när vi skulle sova. Det var första och sista gången jag har varit med om något sådant. Min morfar var hemma hon oss när det hände, han ville trösta mig, men det gick inte. Jag visste inte om att hon hade någon form av sjukdom, kanske ville jag bara inte tänka på det, men jag vet att jag inte kände mig förberedd. Min lillasyster sov och verkade inte påverkad av det efteråt. Hon var liten, 6 år. 

Efter det tog det ett litet tag, och sedan var allt tillbaka till det normala. Min mamma tar mediciner, vet jag nu. Hon är som vanligt, och jag känner mig varken rädd eller otrygg, även fast jag kanske ser henne med andra ögon.

Det är bara det att jag ville veta. Ganska mycket som hände under den där perioden är ganska suddigt, jag har inget minne av att jag har pratat om det här med min familj.

Jag vill att jag och min lillasyster ska få veta vad som hände, varför det hände just då, om det kommer hända igen, men jag vet inte hur jag ska prata med mina föräldrar. Om jag tar upp det kanske mamma blir ledsen, hur mycket får jag begära av dem?

Evelina (på låtsas)

BUP svarar:

Hej!

Jag tycker absolut att du ska prata med dina föräldrar om detta. Det finns en viss oro hos dig, tror jag, eftersom du undrar om det kan hända igen. Dessutom minns du att hon sa konstiga och dumma saker till er. Det är jättebra om ni kan prata om detta.

 Du är rädd att din mamma kan komma att bli ledsen om du tar upp detta. Du kanske känner rätt. Men gör det något? Ledsenhet är en känsla och varför skulle hon inte få känna sig ledsen över det som hänt? Många gånger är det en högst adekvat känsla och om hon kan dela och visa sin ledsenhet med dig vore väl det fint? Men det är ju inte så säkert hon blir ledsen.

 Det kan vara så att hon också undrar över det som hände och om ni märkte något, men inte heller hon vet kanske riktigt hur hon ska ta upp det.

Så jag tror faktiskt att du hjälper er båda genom att börja prata om det.

Lycka till!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta