Alltid drömt om att ha en annan mamma

hej

jag har inte någon att prata med om mina känslor jag har försökt berätta för min mamma att jag inte känner mig älskad av henne , och att jag inte känner mig sedd ,

min mamma frågar alltid min bror hur han mår om han är hungrig osv men hon frågar aldrig mig nått sånt min mamma har alltid köpt mycket saker till mig det känns som hon tror att så länge hon gör det så är jag tyst , men jag vill ha en mamma som älskar mig jag har alltid drömt att ha en annan mamma som älskar mig och bryr sig om mig ...

och igen när jag försöker säga till min mamma hur jag känner så blir hon arg och säger att det är jag som hatar henne osv

jag har också kallat henne saker att jag inte vill ha henne som mamma och att jag hatar henne . men det har jag gjort för jag inte har känt mig älskad

jag orkar inte leva så här hon lyssnar aldrig på mig ibland så tänker jag som att min mamma har dött eftrsom jag aldrig kännt mig älskad av henne att jag vill bara glömma henne men det går inte jag menar jag lever ju fortfarande med henne ..

jag vet inte vad jag ska göra mår så dåligt jag gråter hela tiden ...

noella

BUP svarar:

Hej Noella!

Det du tar upp är en jättesvår fråga. Jag skulle säga att det är ett, av de svåraste problemen i en familj när ett barn inte känner sig älskad av sin mamma eller pappa. Och det blir förstås ännu mer komplicerat om barnet upplever att ett syskon är älskat på ett sånt sätt som man själv önskar. Jag förstår att det är mycket-mycket plågsamt för dig. 

Jag vet inte hur länge du har känt det så här. Har du känt dig förfördelad av din mamma så långt du bara kan komma ihåg? Eller har det varit bra tidigare mellan er? Har det här kommit som en förändring i er relation någon gång, och kanske i samband med någon förändring i familjen?

Hur som helst förstår jag det som att det har pågått under en förhållandevis lång tid. Och nu är du en nästan vuxen ung tjej som, icke desto mindre, behöver sin mammas kärlek, för det behöver vi alla oavsett hur gamla vi är. Tyvärr gör din ålder att ni inte längre kan få hjälp från BUP, men stöd behöver du, eller ni tillsammans, för att reda ut vad det handlar om och för att din mamma kanske bättre ska förstå ditt behov av hennes kärlek, ömhet och uppmärksamhet.

Jag vet att det i sådana här situationer oftast inte handlar om att en förälder inte älskar sitt barn, utan oftast handlar det om att man på något sätt kommunicerar förbi varandra. Du skriver att din mamma alltid har köpt saker till dig. Det är kanske hennes sätt att visa uppmärksamhet och omtanke, ja, faktiskt kärlek?  Men du vill att hon ska visa det på något annat sätt. Därför blir du inte glad när hon kommer med "saker" och hon blir besviken för att du inte uppskattar det hon ger dig och blir själv arg och besviken. På så sätt kan en dålig rundgång sättas igång - hon tycker kanske att du är "otacksam" medan du känner att hon borde förstå att man inte kan ersätta ömhet och uppmärksamhet och lyssnande med "saker". Risken är att er kommunikation mynnar ut i ömsesidiga förebråelser. Vem älskar inte den andra, vem är alltid missnöjd och så vidare?  Ni blir inte bara arga på varandra, jag tror faktiskt att det också växer en bitterhet inombords hos båda er.

Så hur kan ni hitta ett annat sätt att tala med varandra? Jag vet att det är allt annat än lätt att bryta ett mönster.  Jag vill absolut inte lägga ansvaret på dig, det är alltid de vuxnas ansvar att se till att relationen fungerar och att ta initiativ till att reparera om något har gått fel. Din mamma måste kunna se hur ledsen du är och veta att du gråter hela tiden för det här. Men men .... det händer också att en mamma inte riktigt vet hur hon ska göra och därför tänker jag att du kan åtminstone försöka med en annan ingång till henne. Till exempel kanske börja med att fråga henne om ni kan gå ut och fika tillsammans, för att du så gärna vill att ni har det bra med varandra. Att börja tala när det inte finns någon konkret konflikt, när ni i lugn och ro kan lyssna på varandra. Jag tror nästan att din mamma blir rörd av att få veta att du saknar henne som samtalspartner och uppleva hur viktig hon är för dig!

Ja, vi har inte alltid de föräldrar vi drömmer om. Men när man står på tröskeln till vuxenheten är det ännu viktigare att man försöker bygga just en "vuxenrelation" även med sina föräldrar. Du nämner ingenting om din pappa. Jag undrar han på något sätt finns med i familjen och om han skulle kunna vara till hjälp både för dig och för din mamma att få rätsida på er relation. 

Förutom det jag nu föreslagit kan jag också tipsa digom  att chatta med någon på tjejzonen.se Där kanske du kan få några flera idéer hur er relation kan förbättras. En ytterligare möjlighet är att kontakta ungdomsmottagningen och undersöka om du tillsammans med din mamma eller själv kan få samtal  och stöd därifrån.

Lycka till!  

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta