För stor press på mig!

Hej BUP!

Detta är första gången jag är inne på eran hemsida så jag är lite förvirrad... Saken är den att jag, som alla andra som är inne på denna sida, inte mår bra. Jag är konstant stressad, orolig, rädd och har ångest. Jag vet på ett ungefär vad problemet är; att jag, och de runt omkring mig, sätter för stor press på mig.

1. Betyg. Jag har bra betyg, väldigt bra... men jag är alltid rädd för att de ska sjunka och att alla då (lärare, föräldrar) kommer bli besvikna på mig. Jag är flitig i skolan men all den oro jag känner gör bara att jag presterar sämre. Alla förväntar sig att jag ska vara superbra hela tiden, men det är inte möjligt!

2. Dans. Uttrycket "Livet är som en dans" är menat positivt, men det är inte hur jag skulle tolka det då just dans är något som pressar mig otroligt mycket. Jag dansar en hel del, ca 5 timmar i veckan, alla på hög nivå i en grupp men andra tjejer där flera vill bli dansare som vuxna. Det vill inte jag, jag bara älskar att dansa... Men inte under dessa lektioner! Min lärare är så otroligt hård! Hon sätter större press på mig än någon annan. Hon är verkligen sträng och rent ut sagt läskig. Jag är otroligt rädd för henne och har jag får ont i magen bara av att tänka på att jag ska behöva gå i till lektionen. Hon går speciellt på mig då jag helt klart är sämst i gruppen på många saker... Men jag kan inte dra mig ur! Allt är betalat och det är riktigt dyrt...

3. Min kropp. Jag är inte tjock, men jag är för tung för min längd och helt klart tjockast av mina kompisar som alla är smala och vackra. Jag skäms över min kropp och jag är besviken då jag så gärna skulle vilja vara smal så att jag skulle kunna klä mig som jag vill utan att skämmas... Att jag är tjockare än många andra gör också att människor drar förhastade slutsatser om mig, som t.ex. att jag inte är lika bra på idrott, fast jag är, att jag inte kan dansa, fast jag kan, etc. Det är så jobbigt! Grädden på moset är sedan mina föräldrar och min bror som tar det hela till en ny nivå. Min mamma är dietist och min pappa och bror träningsinriktade. Alla i familjen tycker att jag är tjock och de klagar ofta. De har vid några tillfällen sagt det, men sedan gjort om det till skämt då att vara tjock i min familj är en skam, det är ingen som nämns, utan något som bara inte får ske. De klagar på mig att jag måste röra på mig mer, fastän jag redan tränar mycket! Varför jag är större är pga att jag småäter choklad och annat godis. Jag vet att det är fel men det får mig att må bättre för stunden för att sedan må ännu sämre. Min familj vet såklart inte om mina vanor...

4. Ja, jag skadar mig själv. Inte allvarligt, ofta är det rakblad eller annat vasst som jag drar över armen. Jag gör det för att glömma den inre smärtan men också för att på något sätt övertyga mig själv att jag betyder något, typ som att smärtan är en bekräftelse på att jag är verklig. Jag förstår inte riktigt varför.

Så, vad ska jag göra? Jag skulle gärna gå till kurator men jag är rädd att hen skulle kontakta mina föräldrar om hen fick reda på att jag skadar mig själv och det får verkligen inte hända. Så, har kuratorn rätt att kontakta mina föräldrar?

Tack för att jag fick en chans att skriva av mig.

Natalie

BUP svarar:

Hej Natalie!

Tack för ditt brev, du beskriver verkligen bra hur det är att ha så mycket krav både utifrån och inifrån att man inte vet vart man ska ta vägen!

Det blir nästan omöjligt att någon gång vara nöjd och inte bara känna att varje dag måste "klaras av". Jag tror att du verkligen behöver hjälp för att reda ut vad du själv vill, vad som är möjligt, vad som är egna krav (och vad som mest är andras) och vad känslan av att vara betydelselös kommer ifrån. Du ska inte behöva skära dig, det brukar i längden bara leda till fler problem.

Skolkuratorn har rätt att kontakta dina föräldrar om hon bedömer att det behövs - så det är möjligt att hon skulle göra det. När jag läser din berättelse så tänker jag egentligen att det bästa skulle vara om hon verkligen gjorde det och hjälpte dig att få dina föräldrar att förstå hur deras förväntningar och kommentarer påverkar dig och hur ledsen du är just nu.
De kanske inte har en aning om hur pressad du är. Jag känner ju inte dina föräldrar men ibland kan föräldrar bli helt annorlunda om de får en chans att verkligen förstå.

Men det kanske är ett för stort steg för dig att börja med och det viktigaste är att du får den hjälp du vill ha. Du kan vända dig till närmaste Ungdomsmottagning. Dit kan du gå själv utan att dina föräldrar blir kontaktade. Det är viktigt att du gör det och det finns bra hjälp!

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta