Tjej eller kille?

hej, jag känner mig så himla fel. jag är en tjej(??) på 16, snart 17 år. Nu för tiden har jag ångest varje dag. Jag vet inte om jag vill vara en tjej, Jag vet inte häller om jag vill vara in kille. Jag känner mig inte som något av det och jag känner mig inte häller som en hen. allt känns fel. det är så jobbigt, har sån ångest och vill bara gråta liksom. Jag vet inte vad jag ska göra, vill använda kalsonger och binda in brösten men jag skäms. skäms så himla mycket över mig själv. Det är inte så att jag vill ha en snopp, men jag vill inte ha bröst häller.  Jag är så förvirrad och vill helst stanna på mitt rum i all evighet så att jag slipper gå ut och möta människor. är så rädd men jag kan inte prata med någon för jag skäms så mycket. Jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra. känner mig så jävla ensam.

lovisa

BUP svarar:

Hej Lovisa!

Jag måste säga att jag verkligen förstår hur svårt det är att ha den ångesten över din osäkra sexuella identitet! I mitt arbete med barn och ungdomar har jag träffat många med liknande problem. Det är inte så sällsynt som du kanske föreställer dig!
Det du beskriver med ett vacklande - när man inte riktigt vet vilket kön man tillhör. Hur man ska förstå sig själv?

Man upplever som du också skriver en hemsk förvirring. En negativ följd av osäkerheten brukar ofta vara att man drar sig undan. Man tror att man är konstig, annorlunda och så till råga på allt kommer ensamhetskänslan som bara förvärrar situationen. 

Men så ska du inte tänka och så ska du inte ha det! Jag vet ingenting om din omgivning, jag vet ingenting om din familj. Därför kan jag inte heller säga något om hur de skulle reagera om du berättade för din mamma eller pappa eller någon annan vuxen i din  närhet.
Men jag vill ändå att du tänker efter ifall det är värt att prova att tala med dina föräldrar eller någon annan vuxen som du har förtroende för. Min erfarenhet säger att föräldrarna ofta är mer förstående än barnen tror. De kan också säga att de sedan länge kanske anat något, men att de själva ville inte ta upp det. Det kan bli en stor lättnad för alla att tala ut.

Men oavsett tycker jag att det här en fråga som du kan behöva diskutera även med en professionell person. Du har några alternativ:

Först och främst rekommenderar jag att du snarast möjligt tar kontakt med undomsmottagningen i din hemkommun. Snarast (inte för det här är något farligt) men för att du slipper att ännu längre gå med ensamhetskänslan  och förvirringen. 

Sedan kan du också gå in på transformering.se på nätet eller på RFSU.se. Där kan du klicka runt och se att det du våndas med inte är skamligt utan en välkänd företeelse. Du kan också hitta fram till samtalskontakt där.

Jag tycker att en av de viktigaste sakerna är att du blir av med din ångest och skam!! Tack och lov lever vi i ett samhälle som sedan länge förstått att den sexuella läggningen och identiteten är varierande hos olika individer. Du kommer kanske inte att på en gång hitta "rätt" - det kan ta tid tills du kommer fram till det som blir din sexuella identitet. Just i detta sökande tycker jag du behöver samtalsstöd.

Jag är säker på att du snart kommer uppleva att du möts med förståelse. Ditt sökande är helt normalt även om det inte alltid är lätt hitta ända fram.

Lycka till!


Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta