Vill byta skola eller komma i ast-gruppen

Hej.

Jag behöver hjälp, men jag kan inte ta emot hjälpen som folk försöker ge mig. Min mamma märker att jag mår dåligt men jag säger alltid att allt är bra, Men jag vill  inte mer. Jag har redan gått hos en psykolog på BUP och tillslut började jag bara säga att jag mådde bra igen, för det hjälpte inte, och jag litar inte på folk, jag ville inte att de skulle veta hur jag egentligen mådde. Så jag slutade gå dit, jag sa att jag inte gjorde illa mig längre, fast det gör jag. Det går inte en dag utan att jag gör mig illa. Och jag hatar mig själv för det. Jag vill inte må dåligt, men jag kan inte må bra.

Jag vill aldrig gå till skolan längre, för 2 år sedan, gillade jag skolan. Allt var okej, men mobbningen och allt fanns fortfarande där bara mindre. Nu har jag väldigt mycket ogiltig frånvaro och istället sitter jag ihop krupen i min säng och gråter. Jag vill inte tillbaka, mamma säger alltid att det bara är 1 och 1 halvt år kvar till gymnasiet och att jag klarar att gå dit. Ibland säger hon att jag bara är lat men annars säger hon att det är min asperger. Hon brukar säga att jag kommer bli som mina bröder, (de går aldrig till skolan, har ingen närvaro alls, skit betyg och sitter och spelar hela dagarna) sedan brukar hon säga att förut, då visste jag vad jag ville göra med mitt liv, och jag visste vilket gymnasium jag ville gå på, och sånt. Nu säger hon att hon inte vet vart jag har tagit vägen, att jag har blivit så tyst och att jag inte kommer lyckas med mitt liv. Sen sa hon en gång att antingen kommer jag få bli hemlös, eller så kommer jag sluta som narkoman, alkolist eller prostituerad. 

Jag vet att om jag bara får byta skola eller komma in i ast-gruppen, så kommer jag få upp min närvaro, mina betyg och min livsglädje. För just nu, vill jag bara lägga mig ner, somna och aldrig vakna upp. 

Jag har ringt till bris ett par gånger, sist jag ringde så berättade jag nästan allt, liksom som har fått mig att må dåligt alla de här snart 9 åren. Tjejen på bris blev helt chockad och sa att jag har gått igenom saker som väldigt få vuxna ens har gått igenom.

Men som sagt, jag vill inte längre, jag vill inte tillbaka till min skola. Jag vill inte leva. Jag vill bara härifrån.

Tack.

Amme

BUP svarar:

Hej Amme, tack för ditt brev.

Oj, vad jobbigt du har det! Det är knepigt att du inte litar på andra, för det blir svårt för andra att hjälpa dig då. Speciellt eftersom du då döljer saker för dem. Jag vet att det är många som tycker att det är svårt att sitta mitt emot en annan och berätta hur man mår. 

När jag läser om hur din mamma gör, låter det som om hon ömsom försöker att trösta och peppa dig och ömsom försöker att hota dig med hur dåligt ditt liv kommer att bli om du inte går till skolan. Allt för att få dig till skolan men ingenting av det verkar ju hjälpa dig.

Jag tror att du har en bra tanke där - att en annan skola eller att komma till ast-gruppen skulle kunna vara bra för dig. Du behöver nog en skola som är mer anpassad efter din förmåga och dina förutsättningar. Har du och mamma pratat med skolan om det? 

Vad säger mamma när du föreslår en annan skola? 

Jag undrar om det är möjligt för dig att prata med mamma igen om skolbyte, eller att du själv pratar med skolkuratorn/skolsköterskan i din skola om hur du vill ha det och vad du tror skulle fungera för dig. Jag tycker att det är viktigt att man lyssnar till dig och tar dig på allvar.

Ibland kan det vara lättare om man kan skriva ner det istället.Kanske du kan ha hjälp av att chatta med tjejzonen, där kan man få råd och stöd. Du kan gå in på deras hemsida och titta om det kan vara något för dig.

Tyvärr är det inte så mycket annat jag kan göra än att stötta dig i att stå på dig med att tala om vad du tror skulle vara bra för dig.

Du får gärna använda mitt svar om du kan ha nytta av det.

 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta