Vill absolut inte att föräldrarna ska veta

Hej.

Jag är en tjej på tretton år. Jag har en störning,skär mig sedan ett år tillbakacoch har självmordstankar..Under sommarlovet i år försökte jag ta livet av mig två gnr...

Jag klarar inte av att gråta mig till sömns varje kväll längre...

Jag har gått till en kurator på umo 1,5 månader nu men har insett att det  är totalt onödigt att gå dit eftersom jag inte kan berätta allt det här för att hon då kommer vara tvungen att berätta för mina föräldrar vilket jag absolut inte vill. Min tränare som står mig nära fick reda på att jag hade fortsatt skära mig och vi ska tillsammans gå till en bup mottagning och prata, men jag är ganska säker på att samma sak gäller här som på umo.

Så jag har tre frågor:

1.Måste Bup berätta för mina föräldrar om det jag berättade högre upp?(självmord mm..)

2. Kan jag bli inlagd?-.-

3.Om dem anser att jag har det "behovet", måste jag det även om jag inte vill?

Mig<3

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Först dina frågor. Om du är 13 år och berättar att du gjort suicidförsök, har självmordstankar och har en del andra psykiska problem kommer sannolikt BUP att vlja  berätta för dina föräldrar. Dina två andra frågor går inte att besvara bra här eftersom vi inte träffat dej och vet alldeles för lite om dej. Kanske kan du gå tillbaka till din kurator på umo och fråga henne vad hon tror eller om du går till BUP med din tränare och ställer frågan till dom kan dom nog ge dej ett tillräckligt bra svar.

Det är bra att du har en tränare som står dej nära och som kan hjälpa dej. Jag tycker att du ska gå till BUP tillsammans med honom och där ta upp samma frågor som du ställer till oss. Du kanske kan höra dej för där hur dom gör om någon berättar om självmordstankar. När måste dom då berätta för föräldrarna och hur går det till? Skulle du kunna få hjälp med ditt självskadebeteende kanske utan att du behöver berätta allt? Du bestämmer ju själv vad du vill berätta. Vi kan ju inte här i detta svar säga hur de kommer att svara dej och det är bättre att gå dit och prata med dom direkt.Kanske finns det öppningar och möjligheter som du inte ser just nu?

Det är synd att du inte kan prata med dina föräldrar för du skulle behöva deras stöd nu. Kanske kan du gå tillbaka till din kurator på umo och prata om detta problem du har med dina föräldrar?

Om det ändå känns jättejobbigt att prata med dina föräldrar så finns ändå möjligheten att få  hjälp via chattarna på Bris och Tjejzonen

En annan sak du skulle kunna göra är att be din kurator på UMO eller t ex skolpsykolog/skolkurator vara med när du första gången berättar för dina föräldrar hur du mår. Skulle det vara till hjälp?

Jag hoppas verkligen att du på något sätt får hjälp. Ibland så blir det också bättre utan hjälp utifrån och utan att man riktigt förstår hur det går till. Så ge inte upp och lycka till!



Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta