Så mycket kommentarer om mina matvanor

Hej!

Jag gillar inte speciellt många olika typer av mat. Det har alltid varit så. När jag föddes var jag sjuk och åt inte alls, och som jag uppfattat det ville jag senare inte övergå från bröstmjölk till vanlig mat. Doktorer påstod att det skulle gå över när jag började dagis då jag på grund av grupptryck skulle tvingas äta, men det hände inte. Senare upptäckte de att jag är glutenintollerant, vilket jag ignorerat sedan 2011. 

Jag har svårt för fisk, räkor och annan mat relaterad till havet, kött som inte är malt, frukt, mat som är kall och liknande. När jag äter något jag inte gillar får jag kväljningar, men ofta klarar jag inte ens av att faktiskt föra maten till munnen. Jag tror att det är mycket mentalt. Jag minns när jag var liten och inte ville äta kött för att jag tyckte synd om djur. Jag tror det är därför jag bara klarar av att äta malt kött. 

Min familj har alltid lagat speciell mat åt mig, och när jag gick i lågstadiet fick jag speciell mat som jag tog med mig. Jag har alltid fått massor av kommentarer och åsikter och blivit väldigt skuldbelagd på grund av vad jag äter och inte äter. Hela livet. Från familj, vänner, lärare, doktorer osv. Men jag klarar liksom inte av att äta allt det där de vill att jag ska äta. Det slutade med att jag slutade äta alla faktiska måltider för att inte behöva höra vad folk har att säga och för att inte vara en börda för andra. Jag vill liksom inte att de ska behöva gå till en annan restaurang eller laga annan mat för min skull. Och gör de det ändå måste de alltid kommentera det.

Mat i sociala situationer är jättejobbigt. Jag kan oroa mig i dagar om jag vet att jag ska hem till någon och måste äta hos dem. Det värsta är att när jag är borta så försöker jag verkligen att pröva vad de serverar och ofta lyckas jag äta något nytt men jag får ändå höra massa kommentarer från mina kompisar och deras familjer. När jag kommer hem brukar min familj fråga mig om vad jag ätit, men inte på ett "var det jobbigt? det är okej"-sätt utan ett "haha vad dålig du är"-sätt.

Jag äter mest på natten. Ibland äter jag till exempel godis mellan de vanliga måltiderna (som jag för det mesta inte äter) för att klara av dagen, men sedan väntar jag på att alla gått och lagt sig innan jag i lugn och ro kan rota i köket och se vad jag kan hitta som jag gillar. När jag tar upp att jag inte äter mycket med mina föräldrar påstår de att jag äter massor av mat under natten, som om det kompliterar för det jag inte äter under dagen.

Jag tycker inte det är så jobbigt att inte gilla så många olika typer av mat. Jag är ganska okej med att äta det jag äter. Det är när folk håller på och ska skuldbelägga och kommentera det blir jobbigt. Hur ska jag hantera detta? Vad ska jag göra? Är detta någon form av ätstörning? Hur får jag min familj att förstå hur jag känner runt det här?  

Glittrig

BUP svarar:

Hej!

Vad knepigt! Som jag förstår det, så har du egentligen själv accepterat och är okej med att du äter som du äter. Det låter inte heller som att det är farligt för din hälsa- du kan ju ersätta frukt med grönsaker, värma kall mat, hålla dig till malt kött och så vidare. Möjligtvis bör du rådfråga dietist så att du kan vara säker på att du får i dig alla näringsämnen - och inte ersätta måltider med godis, det är inte bra i längden.

Du undrar över om det är en form av ätstörning, så jag skickar med artiklar om ätstörning. Det verkar ju som att detta är något som alltid varit svårt för dig och inte kommit på grund av att du vill gå ner i vikt. Så det är inte någon "vanlig" form av ätstörning. Å andra sidan så påverkar det ditt vardagsliv negativt och stör verkligen.

Jag förstår inte riktigt hur det blir i förhållande till dina föräldrar. Å ena sidan låter det som att de accepterat dina matvanor och säger att du får i dig kompletterande mat under natten, å andra sidan säger du till dem att du inte får i dig så mycket mat. Då förstår jag det som att du tycker att de inte oroar sig tillräckligt, eller?

För mig låter det tråkigt att ni inte kan äta tillsammans. Är det något du saknar och skulle vilja? Då skulle du ju kunna planera tillsammans med dina föräldrar vad som behöver finnas hemma så att du kan äta under middagen och inte behöver vänta till natten.
Du är ju äldre nu och kanske du kan prata med dina föräldrar på ett annat sätt än när du var liten, beskriva hur du inte vill vara en börda men att det är tillräckligt kämpigt att prova nytt hos kompisar. Du måste få göra det i din egen takt hemma.

Kanske kan du erbjuda dig att hjälpa till att handla och laga mat mer? Du kan visa både det du skrivit och svaret för att de ska förstå att du verkligen kämpar med detta?

Hos kompisar kan jag inte ge något annat råd än att säga att du alltid haft svårt med mat och har svårt att äta många saker. Du kanske kan tipsa dem om några rätter som funkar, om de frågar.

Det kommer att bli lättare när du blir äldre, men nästan alla som äter någon form av specialkost tycker att det är jobbigt socialt och att de får mycket frågor och att det är tröttsamt.

Lycka till! 



Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta