Stark rädsla att bli lämnad

Hej.

Jag är 17 år och jag brukar känna att mina känslor gör så att jag överreagerar vid vissa situationer ibland vilket gör att allt blir värre och jag skäms. Jag har även en stark rädsla av att personer jag älskar ska lämna mig vilket också gör så att jag överreagerar.

När jag var 11 år så ville min bästa kompis då inte vara med mig något mer och hon och ett par andra tjejer började att mobba mig vilket gjorde att jag kände mig förrådd och skar mig själv och hotade att jag skulle ta livet av mig.

Jag gjorde inte det för att jag var mobbad men mer för att jag ville inte att hon skulle lämna mig. Jag och min ex-kompis höll på ett tag efteråt med att vara de absoluta bästa vännerna till att rent utav förakta varandra gång på gång under 5 år. Nu har vi ingen kontakt.

Än idag så tänker jag tillbaks till det som hade skett och jag känner mig som en ond person för att jag betedde mig på det viset, genom ren impuls och ilska.

Och jag har börjat att tänka på det ännu mer idag eftersom min pojkvän gjorde slut med mig ett par dagar sedan och jag har fått reda på att alla mina 3 kompisar har haft en fest med varandra ett par månader sedan utan att bjuda in eller nämna det för mig.

Det kändes som att mina inälvor ruttnade från insidan ut fast de flesta personer sa till mig att det inte var något man skulle bekymra sig för mycket över.

Jag ville operera bort eller slita ut den ruttnande känslan så jag skar och strypte mig själv igen för att kväva bort den. Jag hatar min ex och mina kompisar men samtidigt så är jag sårad över att de har lämnat mig. Det känns som att de har övergivit mig fast det nämligen var en småsak.

Inte nog med det så gråter jag okontrollerat varje gång någon höjer rösten eller så blir jag riktigt arg om någon kritiserar mig. Jag brukar få vredesutbrott för småsaker och skäms djupt efter.

Jag har inte berättat det mesta för mina föräldrar eftersom jag lovade dem att jag skulle sluta göra illa mig själv när jag var 11 år men har brutit mot löftet flera gånger så jag är riktigt rädd att de ska lämna mig om de får reda på det.

Ibland känner jag mig så ensam att tanken om självmord har blivit vardag. Jag planerar inte att dö men det känns skönt att tänka på att om ifall jag blir arbetslös, ifall någon lämnar mig eller ifall jag får underkänt på ett prov så kan jag bara slänga mig framför en buss. Om inte det så känner jag ingenting eller har bara svårt att identifiera mina egna känslor som om min kropp gick på autopilot.

Jag tycker ändå inte om min kropp så mycket eftersom jag har hyperhidros så själv tycker jag att det inte gör någonting ifall jag har sår eller ifall jag är för smal. Ofta så vet jag inte vad jag vill bli eller vem jag är.

Punkin

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt brev. Jag tänker att du skriver detta brev till oss när du befinner dig i en livskris. Du har nyligen blivit lämnad av din pojkvän och dessutom har fått reda på att dina tre kompisar haft en fest utan dig vilket också upplevs nu som ett uteslutande.

Du har verkligen en stark rädsla att bli lämnad när du till och med tänker att dina föräldrar kan lämna dig. Eller är det en realitet? Har du varit med om något som gör att du blir rädd att bli lämnad av dem? Man kan bli lämnad på många sätt.

I en livskris är det bra att ha någon att prata med. Speciellt som du är väldigt känslig för separationer och att du så lätt får tankar om att du är dålig på något sätt. Eller att du förlorar kontakten med känslorna och upplever att du går på autopilot.

Jag tror verkligen att du skulle må bra av att träffa någon som hjälper dig över den värsta tiden nu efter separationen. Du beskriver att du har mycket tankar/fantasier om att suicidera i vissa situationer. Att du tänker så mycket på det sättet tycker jag  bekräftar  att du har stora svårigheter att bearbeta motgångar av olika slag och att du istället på något sätt förstör eller straffar dig själv istället för omsorg och omhändertagande av dig själv. Jag tycker du förtjänar det senare och jag hoppas att du kan komma tillrätta med din självdestruktiva sida som du ibland möter.

Bra att du skrev till oss. Jag ser det som ett tecken på att du också har en sida som vill ditt bästa, som vill läka såren och som söker omhändertagande och hjälp. Det är en väldigt viktig sida hos dig! Jag tycker du ska ta kontakt med en ungdomsmottagning eller också söka hjälp på en vårdcentral. Försök få tag i någon som du kan ha en längre samtalskontakt med tills krisen är mindre akut och du får mindre tankar om att inte vilja leva. Bäst är nog om de helt upphör!

Lycka till!





Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta