Är det tvång eller min personlighet?

Hej! 

Jag är ganska så säker på att jag har en mild form av OCD och jag har svårt att se om jag borde söka hjälp för det. Det påverkar min vardag på olika sätt, men det är ju också the struggle of life. Dessutom har jag svårt att avgöra om det verkligen är tvångstankar och tvångshandlingar, eller bara min personlighet. Jag vet att jag till grunden är perfektionist och hygienisk, det har jag alltid varit.

Ett exempel på något jag har svårt att avgöra som ocd, eller inte, är att jag har svårt att läsa böcker. Jag fastnar ofta på ett stycke och känner måste läsa om det tills det känns som att jag inte har missat ett enda ord i stycket och att jag inte heller har uttalat orden fel, eller stakat mig på dem i mitt huvud. Det kan bli att jag läser stycket 10 gånger, och jag blir rastlös och irriterad när jag misslyckas med att läsa det "rätt". Kan det vara ocd?

Jag är också orolig för att få bakterier från "fel" sak till "rätt" sak. Till exempel så är hela skolan en enda "fel" sak. Och soffan i mitt rum är "rätt" sak. När jag sitter på den får jag aldrig ha på mig kläder som jag också har haft på mig i skolan. Det finns olika sådana "rätt" och "fel" saker, men det finns även en person på min skola som jag, mot min egen vilja, har klassat som helt livsfarlig. Det stämmer att han inte är särskilt hygienisk, de flesta tycker det, men jag måste alltid ha honom inom synhåll. Då vet jag om han är för nära mig eller inte, vad han rör vid, och vad de som har rört vid det som han har rört vid, rör vid. Sedan kan jag inte nudda några av de ställena.

Men om jag ska vara ärlig så vet jag inte om jag vill söka hjälp för det. Det känns verkligen som att det är en fara att få hans bakterier på mig. Om jag saknar det tankesättet kanske jag aldrig kommer att bli ren igen, vilket också får mig att tänka att jag inte behöver hjälp. Jag läste att personer med ocd oftast är medveten om att deras tankar är irrationella. 

Det största problemet är ångesten och motviljan mot kroppskontakt. Dels på grund av bakterierna som överförs, men också eftersom att känns som att de perversa tankarna kommer att bli handling om jag sitter nära någon eller kramas. Och ångesten som kommer när jag ändå gör det leder till att jag undviker situationerna. 

Kan det eskalera? Borde jag söka hjälp, och låter det som ocd? 

förvirrad, och tack för tålamod med det långa meddelandet

BUP svarar:

Hej!

Tack för ditt tydligt beskrivande brev. Du har tre frågor och jag ska besvara dem i den ordning jag tycker de hör hemma.

Till att börja med så låter din beskrivning som tvångstankar och -handlingar. Jag bifogar vår artikel om OCD som är bra att läsa. Men jag vill ge dig rätt i att sådana tankar som du har, om smuts och smitta, också har viss fog för sig. För visst finns det sådant som vi inte ska ha kontakt med, det vet vi ju särskilt i dag med coronaviruset.

Vi tar till många sätt för att undvika det: socialt avstånd, tvätta händerna, nysa i armvecket och så vidare. Det gör vi för att Covid -19 är en sjukdom som kan vara mycket farlig. Men många ”sjukdomar” är inte farliga för de flesta människor, till exempel vanlig snuva eller halsont. Vad jag vill säga är att hur försiktiga vi behöver vara varierar. Just coronaviruset vet vi ännu så lite om så det är befogat att vara mycket försiktig. Men vardagliga fenomen från andra människor som svett, tårar, hudutsöndringar känns kanske obehagliga men är inte farliga.

När man har bekymmer med tvångstankar eller tvångshandlingar innebär det att man inte kan skydda sig lagom mycket utan man skyddar sig alltid så mycket man kan. Feltänk kallar jag det för. Att vara noggrann och hygieniskt är bra men inte när man fastnar i överdrift. 

Med OCD är det vanligt att man är medveten om att man tänker irrationellt. Men orsaken till OCD är ångest, den otäcka känslan av olust och oro som man inte kan styra över. Tvånget blir ett kortvarigt sätt att försöka kontrollera känslan. Det egentliga problemet är inte tankarna för de kan ju till viss del vara rimliga. Problemet är ångesten och det är den som man kan få hjälp med.

Du frågar om det kan eskalera. Ja, OCD kan sprida sig så att man får fler och fler områden där man fastnar i feltänk som ett sätt att försöka minska på ångesten. Det kan också byta område.

Och till sist, ja det finns mycket bra behandling för tvångstankar och -beteenden. Om du behöver behandling beror på hur mycket inverkan tvånget har på ditt vardagsliv. Att vara lite långsam för att du är noggrann är kanske ok men att dina tankar och handlingar upptas alltmer av att undvika vissa saker är definitivt inte ok. Jag vågar säga att "The struggle of Life" inte ska handla om att du behöver utföra onödiga och tidsödande handlingar eftersom det innebär att du missar mycket annat viktigt, intressant och roligt i ditt liv.

Efter hur du beskriver dina tankar och handlingar så tycker jag det finns anledning att kontakta BUP. Gör det, eller be dina föräldrar göra det.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta