Har ingen empati

Hej, 

När jag var liten var jag helt "normal" men nu när jag har blivit äldre märker jag att jag inte har någon empati. Någon i min släkt dog nyss och jag kände ingenting. Jag bryr mig inte när någon gråter eller mår dåligt och jag tycker inte att något är roligt längre. Alla mina känslor är som ett skådespel och jag känner ingenting inuti. Jag är inte ledsen och har det bra hemma. Jag utnyttjar allt och alla bara för att få något bra att hända för mig. Detta började för några år sedan och allt innan kommer jag inte ihåg. Jag har inga minnen från min barndom. När jag föreställer mig att mina föräldrar skulle dö, väcker det inga känslor. Jag har tappat min personlighet, varje gång jag är med olika människor, ändrar jag den så att den "passar" med vad den andra skulle gilla. 

Är detta en tecken på att jag är en sociopat eller har ASPD?

- L

BUP svarar:

Hej!

Det låter som du hamnat i ett slags tomrum där det inte finns plats för några känslor. Du undrar över din bristande empati.

Du minns inte mycket från din barndom säger du, men säger att då var du normal och då hade du känslor.
 Det är som om du saknar en egen kompass - dina känslor blir ett skådespel, säger du. Du gör allt för att passa in och tappar då din egen kärna.
Varför tror du det är så viktigt för dig att passa in? Är det en önskan att bli accepterad och omtyckt?

Det låter som du tappat bort dig själv på vägen.
Ibland stänger man av sina känslor för att det är jobbigt och smärtsamt att vara i kontakt med vissa saker. Tror du att det hänt någonting som varit svårt för dig att hantera som har lett  till att du stängt av?

Du säger att du inte har några minnen från barndomen. Har du kontakt med någon kompis från den tiden som du kan prata med? Eller kan du prata med dina föräldrar och be dem berätta hur de uppfattade dig då? Kanske kan det leda till att du väcker upp visa minnen så att du hittar tillbaka till den du var en gång.

Jag tror det är viktigt att du försöker prata om de här sakerna, för brist på känslor är också en slags känsla. Du verkar också oroa dig för något är fel på dig.

Det är bra att du skriver hit och funderar över vad det är som hänt. Men jag tror du behöver hjälp att leta och undersöka dig själv och ditt tomrum.
Ofta finns det bakom de stängda dörrarna saker man håller ifrån dig. Vad kan det vara?
Kanske kan du ta kontakt med din skolkurator och höra med hen om ni kan prata om dessa saker där eller också kan du ta kontakt med en Ungdomsmottagning för att lite bättre förstå din saknad av känslor. Du undrar på slutet om du har vissa diagnoser. Det kan vi inte säga något om utan vill du veta det måste du utredas ordentligt.

Lycka till!
Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta