Är livrädd för att dö

Hej, jag har sjuk dödsångest och är livrädd för att dö. Och det blir bara värre och värre tills nu när jag bara känner för att bara avsluta livet så jag slutar vara rädd. Jag vet inte vem jag ska prata med, det känns inte som någon tar det på allvar eller tror att det finns.

BUP svarar:

Hej!

Att ha ångest inför tankar på att man kan dö är inte ovanligt. Alldeles särskilt när man är ung och börjar bli mer vuxen. Man vill och förväntas klara alltmer själv. Det är lätt att känna sig osäker eller otillräcklig. Många känner igen sig i det.

Men du beskriver att din rädsla och ångest tar så mycket kraft av dig att du nästan inte orkar med.

Nu i och med coronaviruset är vi mitt uppe i en tid då många, både äldre och yngre, är rädda för att bli sjuka och för att kunna dö. Och det kan kännas svårt att veta hur man ska göra för att skydda sig. Man kan ju inte se eller höra ett virus så man säkert kan undvika det. Det kan finnas var som helst.

Om det är det som din dödsrädsla hör samman med det så är det du kan göra att följa rekommendationerna. Tvätta händerna noga och hålla avstånd till andra. Men du ska också komma ihåg att ungdomar i din ålder väldigt, väldigt sällan blir sjuka.

Men kanske du också är orolig för andra, för dina föräldrar och andra anhöriga? De kan också skydda sig genom att vara noga med att följa de råd som finns.

Är de vuxna omkring dig själva rädda? Om de är det så påverkar det förstås dig så att du blir orolig.

Kanske har du haft den här rädslan också innan viruset kom? För det är som sagt inte ovanligt eller konstigt.

Men oavsett vad din rädsla och ångest kommer ifrån, så är det viktigt att du talar med någon om det. Det är för jobbigt för dig att ha det så här. Och det tar alldeles för mycket av din kraft och energi som du behöver till annat. När man behåller en stark rädsla för sig själv är det lätt att fastna i den så att den växer. När man delar sina känslor med någon brukar det svåra kunna kännas mindre skrämmande och det blir lättare att se hur man kan göra så att det blir bättre.

Kan du tala med dina föräldrar om din oro? Om de vet hur du mår så kan de få en chans att stödja dig som föräldrar.

Men det kan också vara bra att tala med någon utomstående. Du kan själv vända dig till skolkuratorn eller du kan vända dig till ungdomsmottagningen i din kommun. Där finns också kuratorer med stor vana vid att tala med ungdomar.

Tillsammans med någon av dina föräldrar kan ni också kontakta Första linjens barn och ungdomspsykiatri genom vårdcentralen. Eller ni kan, beroende på hur stor och hindrande din ångest är, också kontakta BUP.

Din rädsla och ångest är absolut något som är värt och viktigt att ta på allvar. Det är också något du kan få hjälp med så att du mår bättre och kan använda din kraft till sådant som är bra för dig!

Börja med att försöka tala med dina föräldrar. Det kan vara svårt att berätta för andra om något som plågar en mycket. Det kan bli så att man, när man försöker berätta, inte riktigt säger hur jobbigt man har det. Om det är så för dig kanske det kan vara därför du känt att du inte blivit tagen på allvar? Att du inte riktigt sagt hur svårt det är så att andra förstår? Om det är till hjälp för dig så kan du då kanske visa ditt brev till oss och mitt svar.

Vänta inte med att tala med någon!





Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta