Känner mig så jävla ensam

 Jag fyller 14 och har började i en ny skola förra året, ganska långt ifrån där jag bodde innan. Jag flyttade till mamma för att det var kaos hos pappa. Förutom hemma hade jag det asbra i skolan, hade många nära vänner och vänner. Trivdes verkligen där och var alltid bekväm med alla andra och att synas. Men när jag flyttade så har jag helt tappat mig själv och vet inte vem jag är längre. I denna skolan trivs jag inte alls. Har oftast två vänner jag hänger med och är inte alls bekväm med någon av de i klassen. Dom är helt annorlunda från mina gamla vänner, de röker och massa som jag inte tänker hålla på med. Annars är de bara allmänt otrevliga. Känner mig så obekväm i hela miljön här att jag helst inte vill gå ut från mitt hus. Det går bra på lektionerna och så, men jag hatar att inte ha någon att prata med och känner mig så jävla ensam. Kan också bli så obekväm att jag inte vill prata eller ens synas. Blir till och med rädd och trött av min egen hjärna av exakt allt som gör mig så jävla obekväm, otilllräcklig, ensam, och över tänker allt och måste ha koll på allt vilket inte alls brukade vara likt mig. Eller egentligen tror ajg inte att jag måste ha koll på allt, bara vad jag själv gör. vill inte synas på foton, är för blyg och jag visste inte ens jag var blyg, ingen känner mig och jag har inget att göra på dagarna. Jag tror att jag blir så pass obekväm att jag inte vill röra mig för att det är så himla olikt det jag är van vid. Inget är likt någonting och jag kan inte vara mig själv för någon. Jag saknar mig själv enormt. Så mycket att det gör ont. 

Mitt liv har annars varit ganska tufft men då har jag alltid haft mina kompisar som stöd för att de har varit med mig om allt. Tror att det är det. Men vad kan jag göra åt det? Hjälper det om jag byter skola igen och ser om jag kan få bättre kompisar där? för att här känns det inte bra med någon. 

jag verkar har tappat allt självförtroende och självrespekt. Så, jag undrar vad jag kan göra år det. Och jag vill inte berätta för de jag hänger med om det för att är helt säker på att de skulle tycka det var kul och att jag är otacksam och sen säga det på ett skämtsamt sätt. 

anonym

BUP svarar:

Hej och tack för ditt brev!

Du har haft otur som hamnat i en skolmiljö som inte alls passar dig. Eftersom du hade så fina vänner och trivdes så bra i din gamla skola, så gissar jag att dina förväntningar på det nya livet var att allt skulle bli lika bra. 

Att byta var man bor, vem man bor med och vilka man delar sin vardag med, innebär byten på i stort sett alla områden i livet. När det sedan visar sig inte bli bra så är det inte konstigt att det känns som att du tappat också dig själv och den du var.
Du är förstås densamma, det är omgivningen som är förändrad. Men dina förväntningar har inte infriats och det brukar föra med sig både besvikelse, en känsla av tomhet och sorg efter det som försvann. Mitt intryck är att du känner dig förvirrad, men i botten har du en god självkänsla och vet hur du vill ha det.

Har du kunnat prata med din mamma om hur det blev? Det är viktigt att ni kan prata om hur du mår med allt som är nytt. Jag gissar att din mamma vill veta om du fått det bra och trivs hos henne.
Hon kan förstås inte göra något åt hur de andra i din klass fungerar, men jag tror du skulle må bättre av att kunna prata med henne om hur du har det - både hemma och i skolan.

Du kan också prata med kuratorn i skolan, hen har själv god insyn i skolmiljön och vet vad som händer där.

Skolor fungerar på olika sätt beroende på många olika saker. Eleverna beter sig också på olika sätt. En av de viktigaste förändringarna är att alla växer upp och blir äldre. Då förändras också mogenheten, attityderna, experimentlusten, kaxigheten. Så din gamla skola är kanske inte är riktigt densamma som innan du flyttade.

Men vänskap brukar inte förändras så lätt. Har du någon kontakt med gamla kompisar? Det är viktigt att inte släppa allt som var bra. Ni kanske har kvar kontakten via nätet? Annars tycker jag du ska ta tag i de gamla kontakterna igen. 

Har du något fritidsintresse som skulle kunna ge dig nya kontakter där du bor nu? Det är värt att undersöka. Ju fler du kommer i kontakt med desto större chans att hitta någon som du trivs med.

Det är klokt att vara sparsam med att berätta för de två nya kompisarna om dig själv. Att du förhåller dig så avståndstagande till den nya skolmiljön talar för att du har kraft att hålla distansen. 

Skulle skolbyte hjälpa? Ja kanske. Men då behöver du ta reda på mer om den skola som skulle kunna bli aktuell.
Finns det någon som känner till hur det är där, som har gått där själv eller känner någon som har gått? Titta på skolans hemsida. Det är olyckligt om du skulle komma till en skola med liknande förhållanden som den du går i nu. 

Å andra sidan har du snart bara ett år kvar i grundskolan. Är det värt att byta nu? Jag får intryck av att du är accepterad av de nya klasskompisarna, men att de kan inte kan ge dig sådan gemenskap som du vill ha. På din beskrivning verkar det inte som att det skulle räcka för att hålla ut ett år till.

Just det här skulle du behöva prata med din mamma om. Och kanske någon av dina gamla kompisar?

Du kan också gå in på Tjejzonen och bland annat chatta.

Varmt lycka till.

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta