Vad betyder mina diagnoser egentligen?

Hej,

För några år sedan fick jag en kombinerad ADHD/AST diagnos. Jag kände själv att jag ville göra utredningen då jag misstänkte att det var något. 
Problemet nu är att alla inblandade på BUP och habilitering samt ena sidan av familjen (mina föräldrar är separerade den jag var liten) försöker behandla mitt humör, att jag får utbrott och focuserar på att jag har svårt att förstå typ allt! Dessa har valt att medicinera mig med olika saker som aldrig hjälper och här får jag göra mycket som jag vill eftersom ”man ska välja sina fajter” med mig. Ibland känns det som att jag bara är ett problem som man försöker dämpa med medicin här. Att man inte har tid för mig.

Andra sidan av familjen hävdar att jag tvärt om är väldigt smart, lärt mig att manipulera mig till det jag vill, och skulle behöva hjälp med att jag är mår dåligt, är ledsen och vill bara försvinna/dö många gånger, och att jag skär mig och numera även dricker alkohol. Där säger man att jag tror att jag inte förstår bara för att alla andra hela tiden säger så till mig, intalat mig att det är så jag är för att jag har dessa diagnoser och man väljer att sitt i timmar hos mig när jag mår som värst, även om jag skriker, sparkar och vill att dom ska gå. Men jag vet att om dom går kommer jag nog försöka skada mig. Här vill man sätta gränser och säger nej till mycket som jag vill göra  Dom säger att det är för att jag själv inte klarar sätta dom gränserna och då blir det för mycket för mig.

Jag själv vet inte riktigt alls längre. Jag känner att jag mår bra av regler och struktur, att någon ser till att jag äter som jag ska, få höra att jag är duktig och kan klara av saker, att jag får känna mig delaktig i familjen men jag vill ju ändå fortsätta göra det jag vill, träffa kompisar när jag vill det och inte bara få nej hela tiden.

Just nu vill jag inte ens vara där alla regler och gränser finns utan jag har sagt att jag behöver en paus från det. Mina föräldrar väntar på domstolen om hur vårdnaden om mig ska se ut. Jag har när jag växt upp bara bott varannan helg där gränserna finns och ännu mindre sen jag velat göra annat på helgerna men sen får jag ångest när jag inser att jag faktiskt ville träffa den familjen.

Jag vet inte vad mina diagnoser faktisk betyder  jag har förstått att båda familjer kan ha rätt. Jag kan vara smart och det kan vara så att jag inte förstår, men hur får jag veta vem som har rätt?

kan jag begära att man gör ytterligare utredning för att fastslå vilka problem och svårigheter som just jag faktiskt har? Mina föräldrar är ju så helt oense om vilka mina svårigheter är. Är 15 år

Förvirrad

BUP svarar:

 

Hej och tack för ditt brev!

Det är inte svårt att förstå att det mesta känns förvirrande. Du har både din egen problematik och dessutom olika delar av familjen som uppfattar och bemöter dig väldigt olika.
Och att det pågår en vårdnadstvist mellan dina föräldrar som förstås gör det ännu svårare. 

Alla är vi sammansatta och har olika personlighetsdrag som vi använder och visar upp i olika situationer. Det är nödvändigt, vi behöver variera våra beteenden i olika sammanhang.
Men du kanske har ett mycket brett register av olika beteenden att ta till? Det är bra med stora register, men de är svårare att hantera - både för dig och dina familjer.

Olika familjer har ofta olika uppfattningar om vad som är viktigt och inte, vad som är bra och inte, vad som behövs och inte.
Och de uppmärksammar kanske olika sidor av dig, blir arga på vissa, oroade av andra och så vidare. Det kan bli riktigt rörigt och verkar också ha blivit det för dig och dina familjer.

Som jag förstår så tycker din ena familj att du behöver gränser, medan den andra inte vill ta fajter. Själv tycker du att du mår bra av den stabilitet som gränser ger men vill inte känna att det är ”nej” hela tiden. Jag hör många ungdomar med två familjer som upplever precis detsamma. Det är svårt att hantera både/och. Att när du är hos den ena gäller gränserna, medan den andra familjen låter dig själv avgöra. Det här behöver du och dina föräldrar hjälp med.

Det finns tyvärr inget sätt att tydligt beskriva vad dina diagnoser betyder. Diagnoser handlar om styrkor och svagheter, men i väldigt bred bemärkelse. Även om många har samma diagnoser så varierar problemen i vanliga livet eftersom man har så olika personligheter.
Du verkar smart men blir förvirrad av att dina båda familjer har så olika uppfattningar och möter dig på så olika sätt. Men de båda delarna av familjen behöver se alla dina olika sidor.
Vet båda sidorna att du skär dig och dricker alkohol? Som du så klokt skriver så kan båda familjerna ha rätt, utifrån vad de ser och hur de tolkar olika sidor av dig.  

Har du kunnat prata med dina föräldrar om deras olika sätt att bemöta dig? Jag tror det vore bra att göra dem medvetna om hur rörigt deras beteende blir för dig. Ni har ju kontakt med BUP och HAB - berätta för dem.
För även om de inte tycker likadant som den andra familjen så kan de hjälpa dig och dina föräldrar att hitta bästa vägen. 

Jag tror inte en utredning skulle kunna förklara vad just dina svårigheter är. Dina styrkor och svagheter tänker jag redan finns beskrivna. Oavsett hur beslutet i familjerätten kommer se ut, så behöver föräldrarna vara överens om det som är viktigast för dig.
Om de inte kan enas så behöver du kanske någon som står utanför familjerna och som kan stödja dig när du själv försöker hitta fram till vem du är och vad du behöver.

Det kan vara BUP
men också Ungdomsmottagningen och
skolkuratorn kan vara till bra hjälp.

Det viktigaste jag vill säga är, att den här situationen inte är bara ditt problem, det handlar om dig och båda dina familjer. 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta