Ser obehagliga ansikten i halvmörker

Jag har sen ca 2 år tillbaka sett väldigt obehagliga ansikten på folk i mörker. Mina kompisars ansikten blir till antingen läskiga clowner, dockor, monster/demoner eller andra läska varelser. Detta kan jag endast se i mörker och jag gör det varje gång så fort det blir mörkt. Men det kan int svara helt kolsvart, de ska vara lite ljus men fortfarande mörkt. Jag blir otroligt rädd och vågar inte kolla på mina kompis efter att jag har sett ett ansikte.

Saga-li

BUP svarar:

Hej!

Det är verkligen skrämmande upplevelser du har. Att se bekanta och till och med älskade människors ansikte förvrängda och läskiga är milt sagt en skakande syn.

Jag tycker att detta ska undersökas närmare och bedömas av en professionell person.

Att man ser syner eller kanske hör även röster betyder i sig inte att man har någon psykisk sjukdom eller störning. Hjärnan kan spela oss ett spratt. En massa intryck under dagen kan återkomma i skepnader som är mer eller mindre avviker från verkligheten. Det är ett resultat av hjärnans spontana aktivitet. 
Livlig fantasi, en ökad känslighet för olika sinnesintryck, men även en viss ångestbenägenhet kan bidra till sådana upplevelser. Därtill kommer att i halvmörker blir konturerna suddiga och en viss otydlighet i omgivningen kan spä på eventuell oro och ångest som man absolut inte känner i dagsljus. Det är välkänt att sådana fenomen ofta uppträder just innan man somnar, i övergången från att vara helt vaken till att man kommer in i djupsömn.

Det finns här två viktiga omständigheter som gör att jag uppmuntrar dig att söka professionell hjälp.
Det ena är att du har haft dessa upplevleser under två års tid, det är alltså inte endast ett övergående kortvarigt problem.
Det andra är att det orsakar dig ett stort upplevt lidande som dessutom kan störa dina relationer med dina kompisar.

Om man har något riktigt störande problem är första steget att tala om det. När man är ungdom är första frågan om föräldrarna känner till problemet. Har du talat med dem? Kan du göra det?
Det är alltid det bästa att kunna börja med föräldrarna. Dels för att de kan ge direkt stöd och råd, dels för att man kan behöva deras hjälp ifall problemen bedöms som något man behöver föräldrarnas medverkan till att lösa (till exempel godkännande av en medicinering). 

Jag kan inte ta ställning till hur det är i ditt fall. Viktiga frågor måste undersökas och besvaras utifrån dina livsomständigheter eller om du också har något annat problem eller inte.
Mitt förslag är att du eller dina föräldrar ringer till vårdcentralen och frågar om de har mottagning för psykiska svårigheter som vårdcentralerna numera ska ha. Jag vill varna för att det kanske inte blir helt enkelt just nu med tanke på den pågående epidemin, men det är värt att ringa och fråga.

Självklart kan du/ni också ringa till den BUP- mottagning du tillhör (adresserna finns på vår hemsida).

Dessutom kan du vända dig till ungdomsmottagnigen för att få en första bedömning. Det är fullt möjligt att du får tillräcklig hjälp där för att lösa problemet.

Elevhälsan på din skiola är även den en väg att välja till att börja med.

På nätet kan du diskutera dina obehagliga upplevelser med en kurator, samt få vidare vägledning om du går in på bris.se

 

Hitta mottagning

Hitta mottagning

Vill du komma i kontakt med en mottagning? Klicka på kartan för att hitta din närmaste mottagning.

Hitta närmaste mottagning

Råd och fakta

Här har vi samlat artiklar, faktatexter och intervjuer om olika problem och svårigheter man kan uppleva.

Råd och fakta